Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


digital kommunikation & digital marknadsföringmarknadsföring & reklamsociala medier

Jag kan innehålla spår av reklam (i stort sett nästan jämt, det beror lite på)

lördag, 15 juni, 2019

reklamombudsmannen

För ett tag sedan fälldes ett antal influencers av Reklamombudsmannen. Tidningen Resumé hade anmält 14 influencers för att testa Reklamombudsmannens syn på saken. Vad bryter egentligen mot marknadsföringslagen och vad är okej? Hälften av influerarna fälldes. Jag skrev lite om det här.

I ett pressmeddelande från Reklamombudsmannen går det att läsa att

”Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON) har nyligen prövat 16 ärenden som förtydligar praxis om vad som gäller för influencers reklammarkering i inlägg på Instagram. Åtta inlägg fälldes eftersom det inte framgick att inläggen var reklam och fem inlägg friades eftersom det var tydligt att inläggen var reklam. I tre ärenden avvisades anmälningarna eftersom det inte var styrkt att de anmälda inläggen är reklam.” I pressmeddelandet framgår vilka som fälldes och på vilken grund.

Enligt svensk marknadsföringslag måste reklam markeras så att det blir synligt för läsare/lyssnare/tittare/konsumenter vad som är reklam och inte. Per definition är reklam när en person/influencer – mot ersättning (i pengar eller produkter) – låter en produkt/tjänst synas i influencerns sociala medier som t.ex Instagram, Facebook, blogg, podd och YouTube (markansdföringslagen gäller oavsett kanal).

Det finns olika sätt att ”reklammärka”. Till exempel genom att tydligt skriva ut ”denna post är i samarbete med varumärket X”. Om det inte markeras kan det bland annat kallas ”smygreklam”, ”bristande reklamidentifiering” eller ”dold marknadsföring”.

Men! Alla positiva produktpresentationer är inte per definition reklam. Här i bloggen skulle jag som bloggare kunna skriva att jag gillar skomärket X jättemycket. Jag skulle inte behöva markera det som reklam. Förutsatt att jag inte fått någon ersättning av skoföretaget så är det per definition inte reklam, och behöver alltså inte reklammärkas.

Men att definiera ”reklam” tycks vara komplicerat. Och det är nu det börjar bli väldigt otydligt tycker jag: Fällningen av Linus Carlén, varumärkeschef på Nocco i maj 2019. Han är den första influencern som är anställd att fällas, skriver Resumé. Jag vet inte om det är så, men jag vet att egenföretagare har varit i samma situation tidigare. För tre år sedan fälldes Isabella Löwengrip (Blondinbella) för smygreklam för att hon hade skrivit om en egen produkt, från sitt eget företag i sin egen blogg.

Mig veterligen har personerna ovan inte fått någon särskild ersättning från sina arbetsgivare för att skriva om produkterna – utöver eventuell lön (som entreprenör är det ju inte säkert att man varken är anställd eller tar ut lön). Så, vad är det då som gör att deras poster anses vara reklam? Så här skriver Reklamombudsmannen i sitt pressmeddelande i maj 2019 (mina understrykningar):

”Faktorer som påverkar bedömningen av om det är reklam eller inte är om det finns ett avtal avseende inlägget mellan influencern och en annonsör, om inlägget handlar om influencerns egna varumärke eller företag, eller om influencern har en anställning med arbetsuppgift att marknadsföra den omnämnda produkten. Även förekomsten av rabattkoder kan visa på att ett inlägg är reklam. (…) Vid prövningen gör RON en helhetsbedömning av inläggets bild och text.

Beskrivningen ovan tillsammans med fällningarna (Linus Carlén och Blondinbella) skulle kunna innebära att ingen – varken företagare eller anställd skulle kunna nämna företagets/arbetsgivarens produkter eller tjänster i sociala medier utan att behöva reklammärka (!). Det verkar både orimligt och ohållbart, tycker jag. Beskrivningen i pressmeddelandet ger mig fler frågor än svar.

  • Vad menas med ”avtal”? Om en arbetsgivare har skrivit ”prata gärna gott om oss i sociala medier” i sin medarbetarpolicy, innebär det då att alla anställda måste reklammärka varje gång de skriver om företaget eller sitt jobb i sociala medier?
  • Vore det okej för en löneadministratör – men inte för en marknadschef, kommunikatör eller entreprenör – att uttrycka sig positivt om företagets/arbetsgivarens produkter?
  • Vad innebär ”helhetsbedömning”? Blir det ”mer reklam” ju fler följare man har? Hur ska man i förväg kunna veta vad som ingår i en ”helhetsbedömning”?
  • Får en anställd skriva gott om sin arbetsgivare, i employer branding-syfte, utan att reklammärka?
  • Får en egenföretagare skriva om bolagets framgångar? Men inte om specifika produkter? Hur ska man i så fall veta var gränsen går?
  • Är politisk opinionsbildning att betrakta som reklam? Till exempel när en politiker betalar för att synas i flödet hos en influencer. Ska det reklammärkas? Varför/varför inte?
  • Är typisk ”samhällsinformation” – exempelvis om en myndighet skulle anlita influencers i syfte att få fler att rösta – att betrakta som reklam? Ska det reklammärkas? Varför/varför inte?
  • Apropå att en stor del av influencers publik är barn under 12 år – hur går det ihop med de lagar, regler och riktlinjer som finns vad gäller marknadsföring till barn? Vems ansvar är det att känna till och förhålla sig till att läsarna är under 12 – influencerns eller annonsörens, eller bådas?
  • Om man, som jag, skriver om företagets produkter i företagets blogg, är det okej utan att reklammarkera varje post som handlar om företaget? Vad gäller när jag skriver om något av mina andra uppdrag och företag i denna blogg? Och är det skillnad om jag skriver i mina Lena-konton på till exempel Instagram och Twitter?

Jag hade mer än gärna fått tydliga svar på dessa frågor. Jag kan såklart ha mina egna personliga ”svar” och åsikter kring det här. Men det är frustrerande att det inte verkar finnas ordentliga svar. Ingen tycks kunna ge heltäckande och tydliga svar på vad som ska anses vara reklam/marknadsföring. Jag tycker inte att Reklamombudsmannen är tillräckligt tydlig. Inte heller tycker jag att Konsumentverkets vägledning Marknadsföring i bloggar och andra sociala medier ger svar på mina frågor. Det är alltså – fortfarande – svårt att göra rätt även för den som vill. Det gäller både influencers, agenter, mediebyråer, företag och myndigheter. Inte i alla lägen, men i många.

Reklamombudsmannen skrev i sitt pressmeddelande att syftet med att pröva de senaste ärendena var att förtydliga praxis om vad som gäller för influencers reklammarkering i inlägg på Instagram. Jag tycker att det hela har varit ytterst oklart de senaste tre åren, sedan Blondinbella fälldes för att ha kommunicerat kring sina egna produkter.

Inte blev jag något klokare av fällningen av varumärkeschefens inlägg. Tvärtom tycker jag att det hela har blivit mer förvirrande än någonsin – för alla inblandade (influencers, jurister, egenföretagare, anställda – och konsumenterna). Hur många år ska det behöva ta innan det här blir tydligare? Den här typen av reklam/marknadsföring har ju funnits i mer än tio år nu.

Men alltså hallå… Är detta så himla viktigt? Kan vi inte bara konstatera att influencers sociala medier är fyllda av reklam i syfte att påverka oss konsumenter? ”Alla” vet ju det. Kan vi inte bara nöja oss med det? Nej, det tycker jag inte. Av många anledningar, men här är en:

Jag är tudelad till influencer marketing. Med medievetarhatten, konsumenthatten och föräldrahatten på tänker jag att det är schysst om samhället gör det möjligt för konsumenter – som vill/behöver – att kunna värja sig mot viss slags påverkan. Dels genom de lagar/regler som finns, men också genom förebyggande insatser och folkbildning.

Ovanstående är också av många anledningar till varför jag (nu blir det reklam, kanske, det beror på hur man ser det!) skriver böcker och läromedel för skolan om bland annat källkritik och reklamidentifiering. Barn måste få en chans att förhålla sig till detta och ta till sig/skydda sig på sina egna villkor, tycker jag.

Om jag har missat något eller fått något om bakfoten välkomnar jag mer än gärna insatta jurister och andra att kommentera! :)

 

Liten ordlista: Vad är en influencer/influerare? En influencer/influerare är en privatperson och/eller företagare (bloggare, youtuber, instagrammare, poddare) som till exempel delar med sig av sin vardag i en digital kanal. Vissa influencers är nischade inom t.ex träning, mode, inredning eller matlagning. Stora influencers lyckas attrahera många läsare/tittare/lyssnare, vilka i sin tur sprider innehållet vidare, och innehållet får därför en stor räckvidd – ofta en mycket större räckvidd än många traditionella medier och reklamkanaler. Vad är influencer marketing? Influencer marketing är när företag samarbetar med utvalda influencers och betalar/sponsrar dem med produkter/tjänster för att de ska publicera positivt innehåll om deras produkter. Influencer marketing förekommer både inom konsumentreklam och B2B. Även myndigheter och verksamheter inom offentlig sektor har börjat använda sig av influencer marketing.

Foto: Skärmdump, Resumé

RELATERAT INNEHÅLL





föreläsning, kurs, utbildningPR & kommunikation

Mingel, föreläsning och film

fredag, 14 juni, 2019

showroom

mingel

filmivast_1

showroom_2

forelasning

Dagar i maj och juni går i ett alldeles eget tempo känns det som. Supersnabbt!

Jobb och pågående uppdrag varvas med avslutningar, höstplaneringar, avtackningar och sociala tillställningar av alla de slag. Jättekul – och stundtals lite utmattande. Känner ni igen er? ;)

Häromdagen var jag på trevligt event arrangerat av Sveriges kommunikatörer. Värdar för dagen var Film i Väst och vi höll till i deras showroom på Kungsgatan i Göteborg.

Film i Väst har satt regionen Västra Götaland på kartan vad gäller film. Sannerligen en fascinerande historia! Verkligen kul att höra att de genererar så många arbetstillfällen till regionen. Man måste alltså inte bo i Hollywood för att kunna jobba med Film. Trollhättan, Alingsås och Göteborg går också bra ;)

Dessutom superintressant att få ta del av deras PR-arbete, till exempel i Cannes bland alla superstjärnor. Tack för gott mingel och en trevlig afton!

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





kommunikation i offentlig sektorsociala mediervarumärke & strategisk kommunikation

Attraktiv region & kommun 2019 – gratis smakprov

onsdag, 12 juni, 2019

Nu! Är den (snart) här! Rapporten ”Attraktiv region & kommun 2019”. Den innehåller en himla massa bra statistik och intressanta artiklar för den som jobbar med kommunikation och/eller HR i en kommun eller region.

Maila ”rapport” till info@kreafon.se så mailar vi dig ett smakprov inom kort :)

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





digital kompetensmedia & medievanorsociala medier

Snapchat – bra, dåligt eller mittemellan?

tisdag, 11 juni, 2019

snapchat_unga

Jag fick en fråga på Twitter och lovade att utveckla mina tankar kring en artikel om bland annat ungas användning av Snapchat, så nu tänkte jag göra det. Tipstack för intressant artikel, Magister Blixt :)

Först av allt tycker jag att det är jättebra att forskare intresserar sig för sociala medier och moderna medievanor. Sissela Nutley är aktuell med boken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Jag har inte läst boken, utan bara artikeln ”Snapchat utnyttjar ungas sårbarhet”.

Här kommer några av mina tankar:

”Det är dags att lyfta blicken från telefonerna och se varandra i ögonen, menar Sissela Nutley (…). Att interagera med andra genom att plocka upp subtila signaler är grundläggande för mänsklig utveckling.”

Kanske aningen petigt av mig, men det här med ögonkontakt… Nuförtiden måste man ju inte lyfta blicken från telefonen för att kunna ”se varandra i ögonen”. Kanske missförstår jag texten, men jag instämmer inte i resonemanget kring att teknikanvändning per automatik skulle vara detsamma som ”ökad icke ögonkontakt”. Tvärtom går väl utvecklingen mot att allt fler (särskilt unga) använder videochattar av olika slag? Och har ögonkontakt. Eller kanske räknas inte det som ”äkta ögonkontakt”? Nåja.

Syftet med boken är att få igång en diskussion om hur cynisk teknikutvecklingen är. Beteendedesigners jobbar medvetet för att locka oss att stanna i just deras app så länge som möjligt. Det är så de tjänar sina pengar.”

Jag tycker också att det vore intressant med en diskussion kring hur appar, spel och sociala medier är uppbyggda. Men det vore synd att redan från början bestämma att teknikutvecklingen ”är” cynisk, tycker jag. Det där kan ju olika människor ha olika uppfattning om, tänker jag. Och så beror det ju förstås även på vad man menar med ”cynisk”.

Det är synd att många diskussioner alldeles för ofta, fortfarande, landar i ”för eller emot” och krav på förbud av olika slag. I dessa tider är det heller inte ovanligt att skrämselpropaganda läggs fram som ”fakta”. Mer utbredd kunskap kan förhoppningsvis påverka diskussionerna på ett positivt sätt.

Jag tänker att det vore bra om fler – både vuxna och barn – förstår att många appar är designade för att få oss att stanna i just deras app så länge som möjligt (det kanske rentav borde ingå i ”rekommenderad allmänbildning” nuförtiden). Då skulle fler användare kunna bli medvetna om hur, alltså med vilka ”trick”, apparna får oss att stanna. Och reflektera över hur man själv påverkas av det, om man vill/borde göra något åt det och i så fall vad.

Det är ingen nyhet att företag på olika sätt vill maximera kunders konsumtion. IKEA-varuhus (och väldigt många andra butiker) är (såklart) designade för att vi ska upptäcka många saker och vilja stanna länge – så att vi ska köpa mer. Till exempel är det inte ovanligt att det finns caféer och restauranger för att vi ska spendera mer tid i varuhus och shoppingcentran. Företagen tjänar pengar på det. Cyniskt? Ja, kanske det. Eller så ”ingår det i paketet”, så att säga. Borde det finnas någon gräns för hur företag får utnyttja vår rädsla, nyfikenhet, lust och strävan efter belöningar, i syfte att sälja mera? Ja, kanske det.

Om jag känner till ”fällorna” kan det vara lättare för mig att låta bli att tokshoppa. Eller också går jag rakt i fällorna ändå. I sådana fall kanske jag borde undvika att åka till varuhus. Men visst, jag förenklar nu.

Jag håller med om att appar, spel och sociala medier blir allt mer sofistikerade. Vi blir mer eller mindre ”lurade” hela tiden, och det ställer ännu högre krav på oss användare. Det är också intressant att fundera över ”när det går för långt” och när/hur de stora socialamedie-jättarna borde ta mer samhällsansvar. Själv har jag funderat en hel del kring detta med ”rekommenderat innehåll” på till exempel YouTube. Alltså att YouTube ger mig förslag på videor baserat på vad jag har kollat på tidigare.

Om jag skulle börja kolla på ”halvextremt” innehåll, så dröjer det inte länge förrän Youtube presenterar ”helextremt” innehåll för mig. Youtube skulle alltså kunna sägas vara en bidragande orsak till att jag på väldigt kort tid skulle kunna utveckla väldigt extrema åsikter. Läs mer här, till exempel: YouTube’s Algorithms Are Radicalizing Youth Faster Than Ever. Detta är ytterligare ett exempel på sådant som jag tycker att många skulle behöva känna till. Både vuxna och barn. Lärare och elever.

Det går att tycka att vissa saker är ”bra”, ”dåligt” eller ”borde förbjudas”. Men så länge de finns måste vi användare – var och en av oss – förhålla oss till det, tänker jag.

Okej, det finns inbyggda funktioner i exempelvis Snapchat som kan göra barn stressade. Så är det. Hur vill vi förhålla oss till det? Visst skulle man kunna lägga sin tid på att lobba på att beklaga sig över detta och/eller lobba för att denna typ av tjänster/funktioner försvinner… så kan man fundera för egen (och sina eventuella barns) del hur man vill förhålla sig till detta faktum.

Det går till exempel att prata med kompisarna och komma överens om att det är okej att INTE svara, även om man har sett. Som förälder (eller lärare) går det också bra att prata om detta med att vara en schysst kompis – både online och offline. Hur är man en bra kompis på Snapchat? Vad är exempel på att vara en mindre bra kompis på Snapchat? Hur skulle det kännas att bli behandlad så? Vad kan jag göra för att inte behandla någon så? Vad skulle jag göra om jag såg att någon annan var oschysst? Värderingar har alltid varit viktigt. Idag är de kanske viktigare än någonsin. Det är också viktigt att aktivera dem även i digitala kanaler. Det är inte bara på skolgårdar och runt matbordet det kan behövas ”regler” eller förhållningssätt. Där kan vi vuxna (föräldrar och lärare) med fördel vara med på ett hörn, tänker jag.

Som förälder försöker jag lära mina barn så mycket som möjligt – inte minst om sådant som jag själv tycker är dåligt. Ja, man blir ”lurad” och ”intvingad i en liten värld”. Harmlösa tangentbords-appar har skumma användarvillkor. Har man otur kan man bli behandlad oschysst – eller råka vara taskig mot någon annan. Alltså är det viktigt att känna till hur appar, spel och sociala medier funkar (och hur det går att förebygga och hantera).

Ovanstående – och mer därtill – tycker jag borde vara självklart att alla barn får lära sig i skolan, med början redan i lågstadiet. Det står egentligen redan i läroplanen att det ska vara så. Jag kommer att fortsätta att skriva läroböcker för grundskolan, för att jag tycker att det behövs :)

Foto: Bildarkiv, Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





Kreafon kommunikationsbyråövrigt

En ny omgivning växer fram

måndag, 10 juni, 2019

norra_agatan10

norra_garda

Här händer det saker!

Det råder ett visst renoveringskaos i och utanför vårt hus just nu. Men fint blir det! De senaste dagarna har fasaden runt huvudentrén fått ett lyft. Fint! Ett stenkast längre bort växer de höga husen.

I övrigt ser vi fram emot en vecka av spännande möten om strategier, arbetsgivarvarumärken och kundservice i sociala medier. Och gläds åt solen!

Ha en fin vecka ni också :)

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL