Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


kommunikation i offentlig sektorövrigt

Corona, covid-19 och kommunikation

fredag, 3 april, 2020

corona_kommunikation

Det blir en massa nya situationer och utmaningar på alla håll och kanter i samband med covid-19 och corona.

Som den kommunikationsnörd jag är kan jag, trots alla utmaningar just nu, inte låta bli att hoppas på att rådande situation har fått ännu fler att förstå vad kommunikation ÄR och vad kommunikatörer GÖR. Och inse hur viktigt det är med kompetent kommunikation.

I december skrev jag att kommunikatörer behövs mer än någonsin och jag står fast vid det, mer än någonsin.

Och! Jag hoppas att fler (både politiker och beslutsfattare, men också ”vanliga människor”) inser vikten av kommunikatörer och kommunikation efter allt som hänt de senaste veckorna.

Jag är grymt imponerad över det jobb som kommunikatörer på både statliga organisationer, kommuner och företag har gjort de senaste veckorna. Heja er!

Yrkesskadad som jag är – trots all turbulens överallt just nu – så blir jag glad över att även Anders Tegnell uppmärksammar vikten och behovet av rätt slags kommunikation i rätt tid.

Jag är övertygad om att det vi upplever nu kan leda fram till något gott längre fram. Jag tror att vi kan lära oss massor av det som händer just nu.

Foto: Skärmdump SVT

RELATERAT INNEHÅLL





Kreafon kommunikationsbyrå

Nytt kontor!

torsdag, 2 april, 2020

kreafon_kontor

kreafon_balkong

Vi har flyttat! Från och med april finns vi på Flöjelbergsgatan 20 B i Mölndal. På grund av corona-läget kan vi inte bjuda in till inflyttningsfest just nu, men självklart är ni välkomna längre fram :)

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





digital kompetenskommunikation i offentlig sektorsociala medier

Kommunikatörer behövs mer än någonsin

tisdag, 17 december, 2019

vadgorenkommunikator

Under året som gått har det pratats mycket om kommunikatörers roll och nytta. Inte minst kommunikatörer i offentlig sektor. Behövs det verkligen så många kommunikatörer? Gör de någon nytta?

Allt från allmänhet till journalister och forskare ifrågasätter. Men nej, det är till exempel inte alls ”helt sjukt” att det behövs mer än 60 kommunikatörer i Västra Götalandsregionen. Här är förklaringen. Många kommunikatörer har även börjat dela med sig av sin arbetsvardag under hashtaggen #vadgörenkommunikatör.

Jag tror egentligen inte att problemet är att det saknas kunskap om kommunikatörers roll. För mig hänger det mer ihop med det övergripande och pågående ifrågasättandet, som handlar om att skapa misstänksamhet, missnöje, instabilitet och syndabockar.

Bara det senaste året tycker jag mig ha sett ännu fler exempel på polarisering och ett tuffare samhällsklimat. Det är förstås viktigt att vi alla har kunskap att se igenom fake news, men också klarsynthet att förstå när och varför ett visst slags nyheter vinklas eller förstoras, till exempel i syfte att svartmåla Sverige.

Jag tänker att det blir allt viktigare att värna om öppenhet, god kommunikation och demokrati. Och motverka polarisering och osanningar. Därför behöver samhället både kvalitetsjournalistik och kompetent kommunikation från det offentliga.

Kommunikatörer i offentlig sektor behövs, inte minst för att värna om alla invånares rätt till korrekt och tillgänglig information. Kommunikatörer i offentlig sektor kan också bidra till öppenhet och fakta som i sin tur kan dämpa och förhindra missförstånd, polarisering och utanförskap.

Jag är stolt över att få vara en del av det arbetet, som coach, utbildare och rådgivare till kommuner, regioner och myndigheter. Det känns meningsfullt.

Men kommunikatörer kan inte göra allt. Vi invånare behöver bli klokare, mer medvetna, så att vi själva förstår vad det är vi utsätts för – och kan göra något åt det.

Därför tycker jag att det är så viktigt med det som kallas medie- och informationskunnighet (MIK) och digital kompetens. Jag vill dra mitt strå till stacken även där.

Snart kommer min bok Hej internet! som är en lärobok för lågstadiet. Tidigare i år skrev jag Stoppa nätmobbningen – första hjälpen för skolan.

Jag tänker att alla behöver få lära sig MIK (till exempel källkritik) steg för steg, precis som med alfabetet och att läsa och skriva. Mycket i sociala medier idag tyder också på att vi behöver bli bättre på att ja, helt enkelt bete oss på ett schysstare sätt gentemot våra medmänniskor – även i sociala medier.

Om vi låter våra barn få lära sig mer än vad vi har gjort, så tror jag att vi bidrar till ett bättre samhälle och en bättre framtid. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något :)

Foto: Bildarkiv, Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





digital kompetensinternet & teknikmedia & medievanorsociala medier

Svenskarna och internet 2019 – mjovars :)

torsdag, 17 oktober, 2019

soi2019

Häromdagen släpptes Svenskarna och internet 2019 och igår var vi på en presentation som Internetstiftelsen höll på Gothia Towers i Göteborg.

Det är naturligtvis bra med en årlig rapport som ger en bild av internetanvändningen i Sverige. Själv har jag haft stor nytta av rapporten under årens lopp, inte minst sedan 2009 och i arbetet med mina böcker och företagsutbildningar av olika slag.

Men de senaste åren har jag blivit allt mindre intresserad av rapporten. Jag har inte kunnat sätta fingret på varför, men jag tror helt enkelt att det handlar om att jag tycker att den skulle kunna göras ännu bättre. Kanske har jag blivit mer kräsen med åren. Inte blev det bättre av att jag i år såg att rapporten genererade rubriker som Sociala medier döms ut som meningslösa.

Jag förstår att ett av rapportens syften är att skapa publicitet. Det är heller ingen nyhet att ”gammelmedia” gillat att skriva negativt om sociala medier de senaste tio åren. Men hur hade man egentligen mätt fram den här ”meningslösheten”? Kunde det verkligen vara så taffligt som det verkade? För att förstå, och återfå förtroendet för rapporten, gick jag – för första gången – på rapportsläppet i Göteborg.

I rapporten mäts Sveriges och svenskarnas ”internetmognad” bland annat i ”tillgång till internet” och ”användning av internet”:

”Liksom föregående år anger 98 procent att de har tillgång till internet i sina hushåll. Hela 95 procent använder också internet.”

Baserat på detta går det att påstå att ”Sverige ligger långt framme” (vilket berättades från scenen). Samtidigt går det att konstatera att drygt en miljon personer inte använder internet dagligen (nämndes i presentationen och står i rapporten).

Rapporten berättar att det främst är personer 65+ som lever i det som kan kallas ”digitalt utanförskap”. Möjligen var det ett slags humor som gick mig förbi, men jag tyckte mig höra en viss raljans på gårdagens rapportsläpp och presentation. Och visst går det att raljera och göra sig lustig över de där fyra procenten (om krönikans innehåll är menad att vara rolig så går det mig förbi –  jag har helt enkelt svårt att se det roliga, av flera olika anledningar).

För mig är det en hel del som skaver om/när man reducerar detta med ”digitalt utanförskap” till enbart en åldersfråga. Så enkelt är det ju inte. Digitalt utanförskap (eller vad man nu vill kalla det) kommer inte att ”dö ut”. Eftersom det inte är en åldersfråga.

Det jag menar syns knappt (inte alls), så länge man enbart mäter ”tillgång till internet” och ”användning av internet”, och delar upp användarna i olika åldersgrupper. För mig blir det ett ålderdomligt och omodernt sätt att mäta. Eller tycker vi att vi är klara när vi har nått 100 % ”använder internet”?

Personligen tycker jag inte att det är gott nog att mäta ”använder internet relaterat till åldersgrupper”. Det är ingen kritik riktad varken mot rapporten Svenskarna och Internet eller Internetstiftelsen, bara en reflektion i stort och tankar om vad som borde finnas, oavsett vem som står bakom.

Min hypotes är alltså att det är finns en stor risk för en person att hamna i ”digitalt utanförskap” trots att personen använder internet varje dag och trots att personen är yngre än 65. Dessutom menar jag att det i Sverige redan finns en hel del individer, under 65, som lever i ett slags digitalt utanförskap. Kanske utan att själva vara medvetna om det. Dessa människor syns inte alls i ”Svenskarna och internet”. Och det pratas ytterst sällan om dem. Det är som att de inte finns.

Det finns många barn och unga som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap, pga att deras kunskaper är begränsade till ”vardagskunskap” och att använda vissa specifika spel/appar. Det kan till exempel bero på bristande undervisning i skolan* och/eller att barnet saknar föräldrar som kan stötta i det som rör digital kompetens.

Det finns exempelvis många unga (och äldre) som saknar relevanta kunskaper om informationssökning och källkritik, och som därför löper en större risk att, på olika sätt, råka illa ut på nätet. Sannolikt är många av dem (och deras föräldrar) omedvetna om det. Det finns också anledning att tro att de själva skulle skatta sina kunskaper högt.

I Svenskarna och internet 2019 går det att läsa om Sökkällor och källkritik. Jag har bara hunnit skummat, men när jag jämför med andra studier och forskning jag har tagit del av i samband med mitt arbete med läroboken Sök & Finn, så tror jag att denna del av undersökningen hade kunnat göras annorlunda. Kanske är det lite mer djuplodande analyser jag saknar. Eller också har jag helt enkelt inte läst ordentligt.

Kort sagt; jag tror vi gör samhället en otjänst om vi drar alltför snabba slutsatser och tror att hela sanningen är att ”unga kan” och ”gamla kan inte”.

Varför pratas det så lite (ingenting) om de unga som riskerar att hamna utanför, eller redan är där? Har vi verkligen inte förstått? Är vi så naiva eller så förblindade av självbilden? Sverige är ju bra – snart är det 100 procent som använder internet! ;)

Sverige, precis som alla andra länder, riskerar att få en ny underklass, om vi inte skärper oss**. Det tycker jag att vi borde prata mer om. Det här är intressant att lyssna på: Digital Future: the New Underclass

Så, hur var det då med de här meningslösa sociala medierna? Jo, det förklarades på rapportsläppet. Från scenen berättades det att mätning av meningsfullhet skulle vara ett sätt att få en annan slags skärmtids-debatt. Jag förstår fortfarande inte. Jag tycker fortfarande att frågan verkar vara ytterst märkligt ställd. Vad är meningsfullhet och vem kan svara på det? Varför ställs frågan på det sättet?

Är rapporten Svenskarna och internet 2019 meningsfull? Ja, om det yttersta syftet med rapporten är att skapa publicitet för Internetstiftelsen så är det meningsfullt att ställa frågor som kan generera braskande rubriker och snackisar i sociala medier :)

*enligt det som står i läroplanen. **Till exempel ser till att ALLA elever – oavsett ort, skola, huvudman, rektor och lärare – får tillgång till högkvalitativ undervisning om informationssökning och källkritik i enlighet med läroplanen. Min erfarenhet: Många elever i lågstadiet och mellanstadiet kan själva säga att de har fått undervisning i källkritik. Många rektorer och lärare kan säga att det undervisas i källkritik och informationssökning. Men vid en närmare titt rimmar inte elevernas kunskaper med det som står i läroplanen av olika skäl (t.ex lärares tidsbrist, faller mellan stolarna/olika ämnen eller upplevd brist på läromedel). Det är några av anledningarna till varför jag producerar läroböckerna Sök & Finn. Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





arbetsgivarvarumärke & employer brandingplatsvarumärke & platsmarknadsföringsociala mediervarumärke & strategisk kommunikation

Attraktiv region och kommun – kunskapsdag

fredag, 13 september, 2019

kunskapsdag_5

kunskapsdag_1

kunskapsdag_2

kunskapsdag_3

Vilken bra dag! Idag höll vi den årliga kunskapsdagen, Attraktiv region & kommun 2019. Och det blev en toppendag!

Jag är omåttligt glad, stolt och inspirerad! (och helt utschasad, men på ett bra sätt ;)

För sex år sedan gjorde vi Kreafons första rapport. Då handlade den specifikt om kommuners närvaro på Facebook. Förra året bestämde vi oss för att bredda det hela, och kombinerade sociala medier och digital kommunikation med varumärkesfrågor. Och i år breddade vi och inkluderade både kommuner och regioner.

Med utgångspunkt i rapporten har vi de senaste åren arrangerat en kunskapsdag (konferens), och det blir bara roligare för varje år :)

Jag är både stolt och tacksam över årets talare, och vill samtidigt säga ett stort tack till alla deltagare. Tack! Vi ses nästa år! :)

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL