Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


arbetsgivarvarumärke & employer brandingdigital kommunikation & digital marknadsföringsociala medier

Rekryteringsannonsera i sociala medier är varken dyrt eller svårt

fredag, 5 oktober, 2018

rekryteringsannons

Varje gång vi kör vår ”rekryteringsannonseringskurs” får vi så många bra frågor! Det verkar finnas många missförstånd kring rekrytering och annonsering i sociala medier som Linkedin, Facebook och Instagram.

Här är ett urval:

”Är det svårt att annonsera på Facebook? (Vår byrå säger att det är väldigt komplicerat”)
Nej. Vår erfarenhet är att alla kan lära sig. Visst är det aningen komplicerat på sina håll, men absolut inga konstigheter att lära sig. Det gäller även annonsering på Linkedin och Instagram.

”Går det att rekryteringsannonsera på Facebook? (Vår leverantör säger att vi måste betala ett årsabonnemang hos dem för att kunna göra det.”)
Nej, man måste inte betala för ett årsabonnemang hos tredje part. Det finns flera sätt att göra jobbannonser på Facebook, helt på egen hand. Det blir ofta både bättre och mindre kostsamt.

”Vad är minimipriset för att annonsera på Instagram? (Vår mediebyrå säger att det kostar minst 6.000 kr”)
Det går att annonsera på Instagram från ca 100 kr och uppåt, men självklart är det klokt att anpassa budget till behov och mål.

”Måste man anlita en byrå eller ett rekryteringsföretag för att annonsera på Linkedin? (Vår leverantör säger att vi måste det”)
Nej, det är fullt möjligt att producera och publicera sina rekryteringsannonser på egen hand. Man behöver inte betalversion av Linkedin för att kunna göra det. Även här går det att annonsera från någon hundralapp, även om man såklart bör anpassa budget till behov och mål.

Jobbar du med HR eller som kommunikatör/rekryteringskommunikatör? Välkommen att lära dig mer om att rekryteringsannonsera i sociala medier! Vi håller kurser i både Stockholm och Göteborg (eller som en företagsintern kurs på plats hos er). Här hittar du aktuella datum.

Foto: Kreafon. Tack till Nordic Light Hotel för god fika och fina lokaler för dagens kurs i Stockholm!

RELATERAT INNEHÅLL





arbetsgivarvarumärke & employer brandingdigital kommunikation & digital marknadsföringsociala medier

3 myter och missförstånd om sociala medier #1

torsdag, 27 september, 2018

socialamedier

Jag har upptäckt att det finns många ”sanningar” om sociala medier. De behöver inte alls vara sanna! :) Här är några exempel.

”Linkedin är bara för rekrytering. Därför ska HR ha hand om vår Linkedin-sida.”
Nja. Visst kan Linkedin vara en bra kanal i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket och för rekrytering. Men vad gäller rekrytering av personal inom t.ex skola, vård och omsorg kan det finnas andra kanaler som är minst lika bra. Det är heller inte alls självklart att det enbart är HR som ska vara involverad i rekryteringskommunikationen. (Detta pratar vi mer om på kursen Arbetsgivarvarumärket & rekrytering i sociala medier.)

”Vi använder fel kanaler – därför funkar inte våra sociala medier.”
Njae. Det beror sällan på fel kanalval. Däremot går det med största sannolikhet att använda kanalen på ett bättre sätt. Till exempel med innehåll som skapar mer engagemang och en större räckvidd (content marketing). Många har en ”kanalstrategi”. Alldeles för få har en ”innehållsstrategi”. (Mer om detta på kursen Att marknadsföra och kommunicera i en digital värld).

”Våra målgrupper går inte att nå i sociala medier.”
Stämmer – vissa grupper kan vara svåra att nå! Men du måste inte alltid kommunicera direkt med ”slutanvändaren”, till exempel en potentiell ny medarbetare. Dra istället nytta av spridningseffekter i flera steg, för att på så sätt nå din faktiska målgrupp. (Detta pratar vi mer om på kurserna Content marketing i offentlig sektor och Att marknadsföra och kommunicera i en digital värld.)

Fler exempel kommer framöver, jag har många på lager!

Foto: Bildarkiv, Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





arbetsgivarvarumärke & employer brandingkommunikation i offentlig sektorvarumärke & strategisk kommunikation

Tack för varmt välkomnande av nya boken!

onsdag, 26 september, 2018

komm-vm_3

komm-vm_4

Nya boken är här! De senaste veckorna har vi skickat ut den till alla som har förbeställt. Nu finns den även uppe på Bokus och Adlibris. Och i kreafonbutiken, så klart. Kul att se – och jag vill passa på att tacka för ett så varmt välkomnande!

”Tydligt förklarat och många aha-upplevelser. Jag tror vi är på rätt väg!”. Det är alltid lika kul att få uppskattande kommentarer och mail från läsare.

Nu är jag visserligen partisk, men av flera anledningar tycker jag att det är positivt att fler kommuner börjar arbeta mer strategiskt och engagerat kring varumärket. Inte minst vad gäller arbetsgivarvarumärket och kommunen som attraktiv arbetsgivare.

När det kommer till employer branding och arbetsgivarvarumärket kan även myndigheter, landsting och regioner har stor nytta av boken, även om den i första hand vänder sig till kommunpolitiker och tjänstemän inom kommunen.

Nu håller jag tummarna för att ännu fler är nyfikna på och vill läsa boken! Inte minst för att varumärkesutveckling har en positiv effekt för såväl invånare som besökare och företagare.

Här kan du provläsa och beställa boken.

Foto: Bildarkiv, Kreafon.

RELATERAT INNEHÅLL





digital kundservice

Kundservice och bemötande – så enkelt och så svårt

onsdag, 19 september, 2018

kundservice

Det här med bemötande och kundservice i digitala kanaler är inte helt lätt. Visst är jag något yrkesskadad vad gäller tonalitet och annat, men denna mailkonversation är något utöver det vanliga. Goddag yxskaft, trevlig läsning! :)

En kund mailar ett företag:
”Hej! Kan ni ta bort detta telefonnummer från era register? En säljare säger att de har köpt telefonnumret från er. Jag skulle vilja att ni slutar sälja det numret, för jag vill inte att min dotter ska bli uppringd av säljare.”

Företaget svarar via mail:
”Hej,
Företaget AB har ett kreditupplysningstillstånd och behandlar därmed dina personuppgifter i kreditupplysningsverksamheten för kreditupplysningsändamål. Enligt kreditupplysningslagen kan du inte radera dig från ett kreditupplysningsregister.

Företaget Sverige AB samlar in abonnentuppgifter från landets teleoperatörer för nummerupplysningsändamål enligt LEK (Lagen om elektronisk kommunikation). Eftersom vi uppdaterar våra register dagligen med uppgifter från teleoperatörerna har Företaget AB valt att inte radera i våra register med abonnentuppgifter då risken finns att du kommer in i registret igen. Vi rekommenderar dig att kontakta din teleoperatör och begär att dina uppgifter blir ”hemliga”. Då kommer dina abonnentuppgifter inte skickas till oss eller andra företag som bedriver nummerupplysningsverksamhet. Om du önskar en spärr behöver du bekräfta det i vändande e-post eller postalt. Vi kommer därför att istället spärra dig för nummerupplysning.

Företaget Sverige AB kommer inte att radera dina uppgifter där vi använder Bolagsverkets företagsengagemangsregister eller Statistiska centralbyråns företagsregister för ändamålet verifiering och kontroll. Företaget ABs behandling av dina personuppgifter är nödvändiga för Företaget ABs tjänster där ändamålet är att förse samhället med möjlighet till verifiering och kontroll av bolagsansvar, att t ex kunna klargöra att man tecknar avtal med rätt person, dvs företagets firmatecknare.

Behandlingen omfattar offentlig information som hämtas från Bolagsverket och Statistiska centralbyråns företagsregister utifrån olika regleringar, dvs enligt de förutsättningar som ges i dessa registerlagar att lämna ut uppgifter för användning för givna ändamål, bl a för publicering och spridning i syfte att t ex säkerställa vem du gör affärer med. Företaget AB har också avtal med Bolagsverket och Statistiska centralbyrån som reglerar Företaget ABs behandling.

Företaget AB tillhandahåller tjänster för direktmarknadsföring och verifiering av kontroll. Enligt Dataskyddsförordningen har du möjlighet att motsätta dig behandling för marknadsföringsändmål. Vi kan därför spärra dig i vårat register YYY och företagsregister XXX. Vi kommer därmed inte radera dig eftersom vi uppdaterar löpande och för att du inte ska komma in i nästa uppdatering igen så lägger vi en spärr på dina uppgifter för marknadsföringsändamål. Om du önskar en spärr behöver du bekräfta det i vändande e-post eller postalt, så spärrar vi dig för direktmarknadsföring.

I bekräftelsen behöver följande uppgifter ingå i en begäran för att vi ska kunna identifiera dig på ett säkert sätt:

  • Personnummer
  • Fullständigt namn
  • Folkbokföringsadress

För spärr i vårt företagsregister XXX behöver vi uppgift om det företag du är anställd på. Skicka oss då företagsnamn, organisationsnummer, utdelningsadress, postnummer och ort.

Företaget AB har också ett flertal verksamheter som bedrivs med grundlagsstöd, exempelvis tryckta skrifter eller med stöd av sk frivilligt utgivningsbevis. Det frivilliga utgivningsbeviset regleras i Yttrandefrihetsgrundlagen. Det är en publicistisk verksamhet och där är det därmed den ansvarige utgivaren som ensam beslutar om vad som ska publiceras och ej och samtidigt tar ansvar för publiceringen. Det innebär att Dataskyddsförordningens (GDPR) regler för radering inte tillämpas här.  Företaget AB har ändå valt att för vissa databaser ge registerutdrag och möjlighet för enskilda individer att spärra sig för direktmarknadsföring. Vi kommer därför att spärra dig i vår konsumentdatabas.

Företaget AB håller detta ärende öppet i 10 dagar för att du ska ha en möjlighet att återkomma, sedan avslutas det.

Vi på Företaget AB vill passa på att önska dig en fortsatt trevlig dag!

—–

Kunden var jag! (Och jag är särskilt road av den sista raden :)

Allra först: Jag postar inte detta för att hänga ut något företag. Inte heller anklagar jag handläggaren, eftersom jag förstår att det är ett standardsvar som företaget valt att ta fram. Jag menar inte att raljera. Jag är på riktigt fascinerad och tycker att svaret är roande.

Jag postar detta för att jag tycker att det är ett typiskt exempel på när bemötande i digitala kanaler fallerar totalt. Det fyller inte sitt syfte och uppfattas som otrevligt. Kan i värsta fall reta upp kunden.

Bemötandet ovan visar också ett vanligt fenomen: När man (kundtjänstmedarbetare/handläggare/företag/myndighet) av en eller annan anledning känner sig trängd blir tonaliteten ofta kylig och avståndstagande. I värsta fall byråkratisk och översittaraktig. Det märks bland annat på ordval, ordlängd och mängd ord. I exemplet ovan har det gått fullständigt överstyr.

För det första så ger man en väldig massa information om saker som kunden inte har bett om. Kreditupplysningstillstånd (långt ord!), nummerupplysningsändamål (långt!) , företagsengagemangsuppgifter (längst!), grundlagsstöd, utgivningsbevis och yttrandefrihet har inte med saken att göra.

Kunden vill att företaget ska sluta sälja dotterns telefonnummer. För kunden spelar det ingen roll om detta kallas ”radera”, ”spärra” eller ”sluta sälja”. Kunden struntar även i hur företagets rutiner för detta ser ut. Kunden vill bara att det blir gjort.

Överinformerar man för att medvetet ”sänka kunden”? Eller är handläggaren rädd för att missa något och lägger därför med lite allt möjligt i svaret?

Använder man medvetet långa och krångliga ord för att det ska vara svårt för kunden att förstå? Eller är man helt enkelt omedvetet inkompetent vad gäller tonalitet och kommunikation? Jag vet inte. Men jag vet att detta bemötande kan förbättras oerhört mycket.

Jag ska tillägga att mailkonversationen fortsatte. Det krävdes ytterligare två vändor innan företaget gav ett tydligt (och hyfsat begripligt) svar om att gå kunden till mötes. Samtliga svar från företaget var av samma karaktär som ovan.

Visst kan det vara jobbigt med kunder som önskar eller kräver saker via mail, chattar eller andra kanaler. Eller som skriver negativa kommentarer i sociala medier. För tillfället är det till exempel många företag och myndigheter som tycker att det här med GDPR är jobbigt (med all rätt, det är en djungel). I exemplet ovan märks just denna ”GDPR-skräck” i att företaget direkt kopplar ihop kundens önskemål med GDPR, när det egentligen har mer att göra med marknadsföring, etik och marknadsföringslag att göra.

Men, oavsett om det handlar om något ”jobbigt” så tycker jag att kunder och användare förtjänar ett vettigt bemötande. Rimliga önskemål och saklig kritik bör bemötas på ett proffsigt vis. Många företag och myndigheter skulle kunna bli mycket bättre på det. Det räcker inte att kommunikatörer och kommunikationsavdelningen har koll. Även handläggare och andra som arbetar med kundtjänst, support och annan kundservice behöver utbildas! Det finns så många exempel på att vettigt bemötande inte är en självklarhet.

Hur hade företaget kunnat svara istället? Varför inte hålla sig till några enkla rader:
”Hej! Maila namn, personnummer och adress till oss, så ordnar vi detta. Vi kan också tipsa dig om att ta kontakt med din teleoperatör och begära att dina uppgifter blir ”hemliga”.”

Skulle ni också kunna råka skriva ett svar som i exemplet ovan?
Då vill jag hälsa varmt välkommen till Kreafons kurs Kundservice i digitala kanaler! Den kommer att göra susen för era kunddialoger framöver :)

PS. I exemplet ovan är kunden inte kund i ordets rätta bemärkelse, utan en ”handelsvara”, eftersom företagets affärsidé är att sälja telefonnummer. Icke desto mindre, eller kanske just därför, tycker jag att ”kunden” förtjänar ett schysst bemötande. Foto: Bildarkiv, Kreafon.

RELATERAT INNEHÅLL





arbetsgivarvarumärke & employer brandingdigital kommunikation & digital marknadsföringföreläsning, kurs, utbildning

Arbetsgivarvarumärket – vem äger frågan?

tisdag, 11 september, 2018

arbetsgivarvarumarket

Det är inte bara ett alltför starkt ”produktfokus” som är en utmaning vad gäller arbetsgivarvarumärket.

En annan utmaning kopplad till arbetsgivarvarumärket är vem som äger frågan. Vilken avdelning ska ha hand om arbetsgivarvarumärket och företagets employer branding?

Är det HR? Kommunikation? Eller marknad? Det är ju marknadsavdelningen som utformar rekryteringsannonserna. Eller ska varje avdelning ansvara för sin del av arbetsgivarvarumärket? För vem kan bäst beskriva tjänsterna och har koll på läget, om inte varje avdelningschef? Inte helt lätt!

Som jag ser det bör både ledning, HR, kommunikatörer och marknadsavdelning vara delaktiga i arbetet med arbetsgivarvarumärket. Employer branding hör inte hemma enbart på en avdelning. Faktiskt berör det ju alla medarbetare. Alla medarbetare är ambassadörer, till exempel när de pratar om sin arbetsgivare med vänner och bekanta. Alla kan på sitt sätt bidra till att skapa attraktionskraft och ett gott rykte.

Hur man organiserar och strukturerar arbetet kring sitt arbetsgivarvarumärket är inte självklart. Men med samarbete mellan avdelningar så blir det så mycket bättre.

Detta pratar vi mer om på kursen Arbetsgivarvarumärket & rekrytering i sociala medier med kurstillfällen både i Stockholm och Göteborg nu i höst. Läs mer här! Och självklart kan vi hålla företagsutbildning/workshop på plats hos er. Kontakta Kreafon på info@kreafon.se eller 031-708 99 25 så berättar vi mer.

Läs mer: Tankar om HR och kommunikation. Foto: Bildarkiv, Kreafon.

RELATERAT INNEHÅLL