Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


arbetsgivarvarumärke & employer brandingplatsvarumärke & platsmarknadsföringsociala mediervarumärke & strategisk kommunikation

Attraktiv region och kommun – kunskapsdag

fredag, 13 september, 2019

kunskapsdag_5

kunskapsdag_1

kunskapsdag_2

kunskapsdag_3

Vilken bra dag! Idag höll vi den årliga kunskapsdagen, Attraktiv region & kommun 2019. Och det blev en toppendag!

Jag är omåttligt glad, stolt och inspirerad! (och helt utschasad, men på ett bra sätt ;)

För sex år sedan gjorde vi Kreafons första rapport. Då handlade den specifikt om kommuners närvaro på Facebook. Förra året bestämde vi oss för att bredda det hela, och kombinerade sociala medier och digital kommunikation med varumärkesfrågor. Och i år breddade vi och inkluderade både kommuner och regioner.

Med utgångspunkt i rapporten har vi de senaste åren arrangerat en kunskapsdag (konferens), och det blir bara roligare för varje år :)

Jag är både stolt och tacksam över årets talare, och vill samtidigt säga ett stort tack till alla deltagare. Tack! Vi ses nästa år! :)

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





affärsutveckling & verksamhetsutvecklingföreläsning, kurs, utbildningvarumärke & strategisk kommunikation

Varumärke, bemötande och socialtjänst

onsdag, 11 september, 2019

forelasning_socialtjanst_varumarke

forelasning_bemotande_varumarke

Idag höll jag en föreläsning på tema varumärke, förtroendekapital och vikten av ett förtroendeingivande bemötande.

Ett varumärke (alltså förtroendet för en organisation eller ett företag) skapas i mångt och mycket i mötet mellan människor. Något förenklat: Hur du blir bemött i kassan i en butik kan påverka din uppfattning en hel butikskedja. En enda person kan få dig att tycka bra eller illa om ett helt företag.

I en kommun sker hundra- kanske tusentalsmöten varje dag. I alla dessa möten – på kontor, skolor, lager, äldreboenden, byggarbetsplatser etc – finns kommunrepresentanter som gör intryck på omgivningen.

Jag pratade inför personer som arbetar inom socialtjänsten, och vad gäller myndighetsutövning är det inte alltid så lätt med bemötande, milt uttryckt. Att behöva förmedla tuffa beslut är inte lika enkelt gjort som att ge en trevlig betjäning vid en butiksdisk, så att säga.

Jag föreläste bland annat om att förebygga missförstånd, försöka kommunicera på ett sätt som skapar rimliga förväntningar och vikten av att möta klienterna där de är. Försöka förklara vad socialtjänsten kan göra, och inte kan göra (och varför).

I rollen som exempelvis handläggare är man en representant för socialtjänsten (och kommunen i stort). Ett slags ambassadör, om man så vill. Hur en klient känner sig bemött påverkar varumärket (förtroendet/ryktet). Och just därför är varje möte och varje medarbetare så viktig!

Ett sätt att lägga en grund för bemötandet kan vara att utgå från så kallade kärnvärden, värdeord eller ledord (kärt barn har många namn). Kanske har socialtjänsten i kommunen tagit fram egna värdeord. Kanske finns det ledord på övergripande kommunnivå. Sådana ord kan till exempel vara:

  • Värdighet
  • Integritet
  • Omtanke
  • Respekt
  • Delaktighet

Två saker är viktigt: 1) Att orden går att omsätta i praktiken (detta bör man tänka på innan orden sätts på pränt) 2) Att de faktiskt omsätts i praktiken och används som vägledning för både agerande och kommunikation.

Exempel: Vad betyder ordet ”omtanke” för hur vi bör handlägga våra ärenden? Vad betyder ordet ”delaktighet” för hur vi bör kommunicera i tal och skrift?

Varje medarbetare kan fundera över om det finns sätt att bidra till att öka förtroendet (stärka varumärket), till exempel genom att förebygga, bemöta eller formulera sig på ett annat sätt.

Eller så kanske man som medarbetare känner att ”Nej, jag vill inte! För jag håller inte med, jag tycker att vår verksamhet gör knäppa saker. Jag vill inte vara en ambassadör”.

Som medarbetare kan man vara otroligt frustrerad över interna regler och rutiner, som gör att klienter blir lidande. Samtidigt är man som medarbetare alltid ett slags ambassadör i mötet med klienter. De ser dig som en representant, vare sig du vill eller inte…

Som jag ser det finns det, något förenklat, tre sätt att hantera den situationen:

  • Försöka påverka internt för att ändra det man inte instämmer i, till exempel genom samtal med chefer och nyckelpersoner.
  • Berätta för klienten att man själv inte alls håller med och tycker att det är dåligt.
  • Byta jobb/arbetsplats.

I rollen som kund/brukare/klient har det hänt att jag blivit bemött av nr 2. Jag kan förstå personens frustration och att personen har ett behov av att vilja ta avstånd från det man själv ogillar. Men, dessvärre tror jag inte att personen gör varken sig själv eller organisationen en tjänst, av flera anledningar.

För att ta en dum jämförelse: Skulle du köpa en hamburgare på den stora hamburgerkedjan om personen i kassan sa att hamburgarna var äckliga? I det läget, vad hade du tänkt om personen i kassan?

I detta har jag ett medskick till ledningsgrupper och verksamhetschefer: För att skapa äkta engagemang hos medarbetare i en organisation finns tre grundläggande behov som måste uppfyllas: autonomi, kompetens och relation (self determination theory). Det går inte att tvinga medarbetare att tycka och tänka vissa saker, att agera på ett visst sätt eller att vara ett representativt ansikte utåt. Vilja, lusten och motivationen behöver komma inifrån, från varje medarbetare. Så länge den saknas kommer saker och ting vara mer eller mindre trögjobbade.

När den högkvalitativa motivationen saknas brukar det vara ett tecken på att medarbetare saknar känsla av kompetens, självbestämmande och/eller social meningsfullhet. Det i sin tur kan vara ett tecken på att medarbetarna behöver involveras mer för att få en ännu bättre förståelse för helheten, varför vissa saker är som de är och känna sig mer delaktiga. (Ledtråd: Ovan nämnda ledord bör också vara en utgångspunkt för intern styrning och ledning).

Summa summarum: En organisation som vill stärka sitt varumärke behöver börja inifrån, med ledarskap och medarbetarskap. Motiverade medarbetare är en förutsättning, och i politiskt styrda organisationer är det ytterst politiska beslut som skapar förutsättningar för detta.

Personligen tror jag att ett empatiskt och proffsigt bemötande är avgörande för varumärket (förtroendet/ryktet), inte minst när det kommer till bemötande i vård, omsorg och socialtjänst. Visst vore väl detta en önskvärd insikt hos beslutsfattande politiker?

Foto: Kreafon

 

RELATERAT INNEHÅLL





arbetsgivarvarumärke & employer brandingföreläsning, kurs, utbildningguider & tipssociala medier

Så blir ditt Linkedin mer intressant

måndag, 9 september, 2019

linkedin_kurs

Jag startade veckan med en ny tatuering i pannan! :D

Skämt åsido, det blev en kursdag som gick rasande fort! Vi hann med mycket, men jag är liksom aldrig riktigt nöjd ändå – det finns ju alltid så mycket meer att prata om :)

I första hand stöttar jag företag och organisationer som vill bli bättre på Linkedin. Och ofta handlar det om arbetsgivarvarumärket och employer branding. Men! Ett företag är ju mer än kommunicerande kommunikatörer och marknadsförare. Därför coachar jag också vad gäller ”vanliga användares” (chefers och medarbetares) användning av Linkedin.

I förra bloggposten skrev jag om att det, som användare i sociala medier, har blivit viktigare att ”se om sitt eget hus”. Alltså, om man vill ha ett intressant flöde på t.ex Linkedin så behöver man anstränga sig lite.

Här kommer sju snabba tips på hur du kan göra ditt Linkedin mer intressant:

  1. På startsidan: Prova att byta ”Topp” mot ”Senaste”.
  2. Gilla/dela/kommentera sådant som du skulle vilja se mer av i ditt flöde.
  3. Avfölj personer vars poster du inte uppskattar. Tryck på de tre prickarna i högerkanten vid personens post. Välj ”Avfölj” (du är fortfarande kontakt med personen).
  4. Utöka nätverket (tänk på att du inte måste bli ”kontakt” med någon. Det går att ”följa” personer. Gå till personens profil, klicka på ”Mer” – ”Följ”.
  5. Ha inte bara likasinnade i kontaktnätet. Det kan vara inspirerande att följa personer/företag/organisationer i en helt annan bransch.
  6. Följ intressanta hashtaggar (sök i sökfältet, t.ex #göteborg, och klicka sedan på ”Följ”). Hashtaggar är fortfarande i sin linda, men ju fler som använder relevanta hashtaggar desto intressantare kan de bli att följa hashtaggade poster tänker jag :)
  7. Låt Linkedin ge tips på intressanta konton och hashtaggar att följa. Klicka på de tre prickarna vid en persons post. Välj ”Förbättra mitt nyhetsflöde”.

Vi ses på Linkedin! (I klartext: Välkommen att följa Kreafon och mig – och hör av dig om du är intresserad av företagsutbildning i Linkedin :)

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





digital kompetenssociala medier

Sociala medier, näthat, fake news, psykisk ohälsa… och digital kompetens

söndag, 8 september, 2019

socialamedier

Det sägs att allt fler techexperter misstror sociala medier, och allt fler användare verkar få en mer kritisk inställning till storföretag som Facebook och Google.

Men det finns inget som tyder på att vi använder sociala medier mindre för det, även om SVT skriver att svenskarnas aktivitet på Facebook minskar. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2018 använder vi sociala medier (dvs sammantaget YouTube, Instagram, Snapchat, Twitter, Facebook, Linkedin m.fl) mer än någonsin.

Jag tycker att det är bra att både så kallade experter och vanliga människor blir mer kritiskt inställda till sociala medier. Jag tycker rentav att ännu fler behöver bli ännu mer medvetna om vad det är som faktiskt händer i sociala medier, varför flödet ser ut som det gör och hur man själv påverkar, medvetet eller omedvetet, med likes, kommentarer, delningar, inaktivitet och så vidare.

”Sociala medier blir vad man gör det till” skrev jag redan för tio år sedan i min första bok (Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, Kreafon 2009).

Det där kan sägas ha blivit ännu mer aktuellt idag. För visst har det kommit in mycket ”skräp”. Reklam som man inte vill ha, vassa diskussionstrådar, näthat, fake news, rasism och så vidare…

Den som fortfarande vill ha ett intressant flöde behöver ”se om sitt hus” på ett helt annat sätt än för tio år sedan. Vara mer noga med vilka kanaler man använder, till vad, vem man följer och hur man själv agerar. Jag är inte säker på att denna kunskap finns hos gemene man.

Visst kan man hävda att det är algoritmerna bakom sociala medier som ställer till det. Och visst kan man tycka att jättar som Facebook och YouTube/Google borde ta ett större ansvar. Bland annat överväger Instagram och Facebook att gömma antalet likes, för att skydda användarna från avundsjuka och osund självcensur.

På sistone har det publicerats en rad kritiska artiklar i traditionella nyhetsmedierSå skapas en YouTube-radikal,  Mark Zuckerbergs mentor: ”Facebook – ett hot mot demokratin” och Sociala medier bidrar till ungas psykiska ohälsa för att nämna några. SVT sände nyligen dokumentären Våga vägra sociala medier. Samtidigt visar aktuell forskning att Sociala medier inte påverkar psykisk ohälsa.

Självklart är det bra att traditionella medier granskar sociala medier. Men om jag får gissa finns det en klar övervikt av negativa nyheter om sociala medier de senaste tio åren i nyhetsmedia. Inte så konstigt kanske. Sociala medier är ju ett slags konkurrent om både annonsörer och läsare. Samtidigt är traditionella medier beroende av sociala medier.

Alltså blir de traditionella mediernas ”skräckrubriker” fler och vassare. Så att de ska funka i sociala medier. Skräckrubriker ger ju många klick. Och klick behövs för att locka annonsörer. Klickjournalistik kallas det, och skrämsel och provokation är kryddor som alltid funkar (så länge vi användare går på det).

Sett på det här viset skulle jag säga att även traditionella medier bidrar till sådant som kan sägas vara osund medieanvändning. Algoritmerna i sociala medier och klickvänliga rubriker i traditionella medier handlar egentligen om samma sak – att dra nytta av människors (upprörda) känslor. Det är alltså inte bara i sociala medier vi användare behöver vara medvetna och vaksamma användare.

Men, hur är det egentligen? Är sociala medier bra eller dåligt? Jag tror som sagt fortfarande att sociala medier varken är bra eller dåligt. Det beror på.

Det är förmodligen bra att Facebook, YouTube (Google) och andra sociala medier gör vad de kan för att minska desinformation och näthat. Men det kvarstår ändå att sociala medier blir vad vi människor gör det till.

En del ställer sig frågan om sociala medier få finnas. För mig är det en lika märklig fråga som ”borde alfabetet få finnas”? Med bokstäver går det att skada. Bör man då förbjuda alfabetet eller försöka få användarna att använda bokstäverna på ett lämpligt vis?

Jag tror att vi alla, och samhället, vinner på att så många användare som möjligt har ett medvetet agerande i sociala medier (t.ex själv aktivt väljer/väljer bort i sitt flöde, undviker att sprida desinformation och medvetet undviker hetsande diskussioner). Aktiva val, värderingar och källkritik har blivit väldigt mycket viktigare de senaste åren.

Kort sagt, mycket tyder på att varje användare i sociala medier behöver en högre digital kompetens idag jämfört med för tio år sedan – oavsett om jättarna kommer att utveckla sina tjänster för att försöka minska exempelvis fake news.

Här tror jag att det finns mycket att göra, inte minst inom folkbildningen och för skolan. Det är inte bara äldre som kan hamna i utanförskap, det är mer komplext än så. Till exempel tror jag att många unga skulle behöva en mycket högre digital kompetens än vad de faktiskt har idag, vad gäller bland annat källkritik och informationssökning:

”For young people, the risks of being left behind are buried under the assumption that they are digital natives – that they have supposedly grown up with an innate ability to use digital technology.”

Ur Digital Future, the New Underclass

RELATERAT INNEHÅLL





sociala medier

Snabba dagar och Lilla Aktuellt

fredag, 6 september, 2019

lillaaktuellt_sharenting_1

lillaaktuellt_sharenting_2

lillaaktuellt_sharenting_3

Det händer mycket nu, dagarna bara rusar förbi!

Och häromdagen hade jag den stora äran att få medverka i Lilla Aktuellt och prata om sharenting. Lilla läskigt att se sig själv i tv, men vad gör man inte för en god sak? ;)

Foto: Skärmdumpar, Lilla aktuellt, svt

RELATERAT INNEHÅLL