Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


i göteborgkommunikation i offentlig sektorvarumärke & strategisk kommunikation

Platsvarumärke, kommunens varumärke, varumärket Göteborg?

torsdag, 7 november, 2013

paris

destinationsvarumarke_1

destinationsvarumarke_2

Tack alla ni som har hört av er angående min förra bloggpost om varumärket Göteborg. Det är fler än jag som använder begreppet:

”Jag skäms. Inte på grund av mitt eget agerande utan hur andra agerar under vårt gemensamma varumärke Göteborg som jag också är en del av precis som du.”

Ovanstående är skrivet av Palle Stenberg, vd för Nudie Jeans i Göteborg (bra formulerat!), i ett brev till kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén.

Men vad är egentligen ”varumärket Göteborg”? Som den nörd jag är tycker jag det är en mycket intressant fråga. Och det här är ett ypperligt tillfälle att försöka bringa klarhet. prata platsvarumärke och kommunens varumärke.

Allt fler kommuner blir allt mer varumärkesmedvetna, och väljer att se kommunen som ett varumärke. Varför? Ökade konkurrenssituationer skulle jag svara, som en del av förklaringen. Man konkurrerar (med andra kommuner) om att vara den bästa staden att bo i, till exempel. Och olika delar av kommunen (skolor till exempel) konkurrerar med privat alternativ.

Något förenklat kan man påstå att en kommun har två varumärken. Eller att ”varumärket Göteborg” består av två delar – ett platsvarumärke och ett ”kommunvarumärke” för kommunen som verksamhet och juridisk person.

Med platsvarumärke avses geografiska platser. Det kallas även place branding, destinationsutveckling eller destinationsmarknadsföring. Här vill man alltså ”sätta en plats på kartan” så att säga. Få turister till platsen, vara attraktiv att bo i och så vidare.

Alla platser har ett varumärke. Om man med begreppet ”varumärke” menar att det är något som skapas i kontakt med omvärlden. Allas attityder, känslor och uppfattning om en viss plats.

Du tycker och tänker något om Paris, eller hur? Det gör jag också. Alla våra uppfattningar tillsammans kan sägas vara platsvarumärket Paris, lite enkelt förklarat. (Sedan kanske det sitter en varumärkesstrateg i Paris som har gjort en varumärkesplattform och en kommunikationsstrategi för platsvarumärket Paris. Enligt dessa dokument ska vi kanske inte alls tänka på baguetter, eiffeltornet och caféer. I så fall betyder det i praktiken att platsvarumärket Paris behöver arbeta med ett så kallat ompositioneringsarbete, men det är en annan bloggpost.)

Det måste alltså inte finnas en logotyp för att något ska räknas som ett varumärke, när man pratar om varumärken på det här viset.

Platsvarumärken är riktigt intressanta och en stor utmaning. För egentligen är det ingen som äger dem. Visst kan till exempel en kommun starta ett varumärkesarbete och ha ambitioner för vilka värden man vill förknippa med platsen. Men, som i alla lägen, så blir varumärket till i kontakt med omgivningen (se sid 12 i min bok Nya tiders varumärken).

Ofta är det kommuner som initierar arbetet med platsvarumärken, kommunen som geografisk plats och turistort. Då är det vanligt att ett kommunalt bolag ansvarar för destinationsmarknadsföringen och därmed utvecklingen av platsvarumärket. I Göteborg är det till exempel kommunala bolaget Göteborg & co som har hand om all destinationsmarknadsföring. Det är också relativt vanligt att man som besökare möts av en tvådelad hemsida hos kommunen – en för den kommunala servicen och en för det ”upplevelsemässiga” (destinationsmarknadsföringen, platsvarumärket).

Det kan också vara regioner som arbetar med platsvarumärken, till exempel Västra Götalandsregionen eller Skåneregionen, som arbetar med större geografiska områden.

Ett av Sveriges mest intressanta platsvarumärken tycker jag är Ullared. Jag är själv uppvuxen i krokarna, och växte upp med att ”Ullared” var synonymt med ”GeKås”. På senare år har de nya ägarna slagit mynt av det redan inarbetade platsvarumärket Ullared, och utvecklar det vidare (smart!). Därför har man bland annat startat en egen tidning vid namn ”Destination Ullared” (se bilder).

Det måste alltså inte vara (bara) kommunen som initierar och driver arbete med platsvarumärket. Oavsett vilket, så är den andra delen av kommunens varumärke, det för den kommunala verksamheten, också väldigt intressant. För visst hänger delarna ihop.

Det som hänt i Göteborg är att negativ kommunal verksamhet påverkar platsvarumärket negativt. Och vad som borde göras är ett rejält arbete med kommunvarumärket, så att det istället får en positiv inverkan på platsvarumärket. Det behövs till exempel ett internt värderingsarbete, som jag pratade om i förra bloggposten.

Till kommunvarumärket hör också den del av varumärket som kan kallas arbetsgivarvarumärke, eller employer branding. Mer om hur allt hänger ihop i nästa bloggpost!

 

Intresserad av varumärken? Lär dig mer! Foto: Kreafon och bildarkiv (Paris)

RELATERAT INNEHÅLL


Comments are closed.

Kontakta Kreafon!