En av veckans förra föreläsningar hölls i Kvibergs fina regementsbyggnader. Temat var sociala medier och nya sätt att marknadsföra, och det hela arrangerades av SFK Väst (Svenska Förbundet för Kvalitet).

Några rubriker ur innehållet:

• Nya sätt att marknadsföra, att tänka tvärtom
• Nå ut är viktigt, att bli nådd är ännu viktigare
• Hur blir man vald av de som är intresserade?
• Hur blir man spridd?
• Till vilken nytta kan man använda en blogg, Facebook, LinkedIn och Twitter?

Tack för intressanta frågor och givande diskussioner!

Foto: Kreafon

Igår hade jag (Lena) nöjet att föreläsa om sociala medier för en grupp läkare i anslutning till Riksstämman. Det blev en intensiv timma om risker, möjligheter och förhållningssätt. För det är ju lite speciellt det här med sociala medier i vården. Läkare och annan personal, patienter, läkemedelsföretag, privata företag, offentliga vårdinrättningar ”huller om buller”. Tidigare i år har jag bland annat föreläst på Vitalis och många frågeställningar påminner om de som dyker upp inom socialtjänsten. Att vara läkare kan i många fall påminna om den yrkesroll som präster har. Är man egentligen någonsin privatperson på nätet?

Sett på det stora hela tycker jag att man inom vården och sociala medier ser samma utveckling som inom andra alla andra områden. Människor skapar nätverk och utbyter information. Ett exempel på detta är patientslikeme.com där patienter från hela världen kan få kontakt med varandra. Positivt: Patienter får mer kunskap och kan hjälpa varandra. Negativt: Det kan spridas felaktig information, eller behandlingsmetoder som inte är rekommenderade i Sverige. Oavsett vad man tycker så finns sajten… hur vill man förhålla sig till det?

Andra exempel på nätverkssajter är CML Earth och MedUniverse. Den förstnämnda drivs av ett läkemedelsföretag och välkomnar patienter och vårdgivare att nätverka och utbyta erfarenheter. MedUniverse kallar sig ”det professionella nätverket för Sveriges läkare”. Här är läkare välkomna att ”hitta, hålla kontakten och samarbeta med läkarkollegor över hela Sverige”.

Befogad fråga: Vem står bakom sajterna och vad använder de informationen till? Självklart är det viktigt att vara kritisk och se vad man ger sig in i. Det blev en hel del diskussioner om huruvida det skulle vara möjligt att fejka ett konto för vem som helst och använda MedUniverse. Jag kan naturligtvis inte svara för deras del, men förutsätter att de har den säkerhet och de kontroller som krävs.

I Sverige finns inga övergripande riktlinjer för läkare i sociala medier, men en representant från Läkarförbundet berättade att det är på gång. Nya Zeeland och Australien är långt framme på det här området.

Riktlinjerna kommer bland annat att ta upp saker som vikten av att vara försiktig med vad man säger, att tystlåtenhet om patientrelaterade uppgifter gäller även i sociala medier och att man bör tänka på att uppgifter man lämnar ut kan hamna fel. Det rekommenderas inte heller att vara facebook-vän med en patient.

Jag tror att även läkare har mycket att vinna på informations- och erfarenhetsutbyte via nätet och då kan goda råd vara till hjälp för att överbrygga eventuell osäkerhet. Riktlinjer kan också förebygga och förhindra eventuellt opassande diskussioner och direkt olämpliga beteenden. Däremot förstår jag att det inte är lätt att formulera riktlinjer. Vissa saker kan vara lätt att säga och svårare att följa.

Att till exempel inte ”vara facebook-vän” med en patient kan ju tyckas självklart (och de flesta läkare verkar inte heller vilja vara det). Men tänk om man som läkare först är vän med en person (både ”i verkligheten” och på Facebook) och sedan råkar få den personen som patient? Ska man avsluta den vänskapen då? Kanske vore det smidigare att helt enkelt säga till personen att man på Facebook (och på det privata symötet) inte ger någon medicinsk rådgivning. Det smidigaste av allt är kanske helt enkelt att hänvisa personen till en annan läkare.

Vill man ha kontakt med sina patienter på nätet så finns det andra alternativ än Facebook, till exempel något av ovannämnda nätverkssajter. En annan tänkbar möjlighet är att skapa egna forum, liknande Soctanter på nätet. Kanske är det också så att kontakten med patienterna inte direkt ska skötas av läkare.

En annan sak som läkare (och alla andra) har att förhålla sig till är omgivningens kommunikation. Närmare bestämt patienters kommunikation (men även andra medarbetares kommunikation).

Hur förhåller man sig egentligen till bloggar skrivna av patienter? Vill/bör man veta att bloggarna finns? Ska/vill/bör man läsa bloggen? Vad hände igår natt, läsa patientens egna funderingar? Eller ska man enbart hålla sig till journalen?

Om patienten vill få ut hela sin journal och publicerar den i sin blogg i syfte att hjälpa andra i liknande situation, eller i förebyggande syfte, hur förhåller man sig till det? Hur reagerar man på en sådan sak? Vem ska reagera?

Kommer sociala medier att förändra relationen mellan vårdgivare och patient var ett av debattämnena på Riksstämman. Utan att ha hört debatten vågar jag påstå att de redan har gjort det. Vi är redan där. Frågan är väl snarare hur medveten man är om det, och vad det innebär för alla parter.

Det är sannerligen inga lätta frågor och åsikterna går isär.

Tack alla ni som lyssnade!

Foto: Kreafon

Ytterligare några tankar från dagens föreläsningar.

Naturligtvis beror det på vad man arbetar med, men jag tror att väldigt många kan ha nytta av branschnyheter och nya rön inom området man arbetar, oavsett om man befinner sig inom den offentliga sektorn eller i privat näringsliv.

Sociala medier kan vara en utomordentligt bra källa för nyheter och nya kunskaper. Varför bara göra en vanlig sökning på Google, när man även kan leta bland bloggar, Twitter och i grupper på Facebook och LinkedIn?

En del tycker att ”omvärldsbevakning” betyder ”kolla om det skrivs något om organisationen/företaget”. En del tycker att omvärldsbevakning är informationsavdelningens uppgift.

För mig (Lena) är begreppet bredare än så. För det första tror jag inte att det är rimligt att enbart en person eller ens en avdelning ensam ska ha hand om arbetet. Webben innehåller så oändligt mycket information och oavsett vilka verktyg och sökord man använder, så är det svårt att hålla koll på allt.

Jag tror att det kan bli så mycket bättre om man är flera som hjälps åt. Dessutom tror jag att alla lite till mans har användning för omvärldsbevakning, i betydelsen ”hålla koll på vad som händer inom mitt arbetsområde”.

Så, varför inte:

• Uppmana alla medarbetare att vara aktiva omvärldsbevakare
  (både för egen och organisationens del)
• Starta en samlingsplats dit alla kan posta intressanta länkar
  (kanske under olika kategorier om organisationen och arbetsområdet är stort)

Tre, nej fyra, flugor i en smäll:

• Mer internt engagemang.
• Ökade kunskaper.
• Bättre omvärldskoll.
• Träning i att använda sociala medier.

Läs mer: Konkret vägledning om omvärldsbevakning och hur du kan samla in intressant information på nätet  finns i boken Sociala medier – en lathund och i guiden Flöden, kvitter och statusuppdateringar, utgiven av .SE. Guiden är gratis och kan laddas ner som pdf här eller beställas som tryckt broschyr, maila .SE. Foto: Kreafon

Visst, först är det midsommar. Sedan lång härlig semester. Men redan nu vill vi passa på att presentera några av de konferenser, seminarier och utbildningar där vi kommer att medverka i höst. Här följer ett urval: 

31 aug-2 sept Kommunikation vid dricksvattenkriser Umeå. Arr: Livsmedelsverket

20 sept Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, Göteborg. Arr: Kreafon

22 sept Facebook i företagets marknadsföring, Göteborg. Arr: Kreafon

5-7 okt Kommunikation vid dricksvattenkriser Kristianstad. Arr: Livsmedelsverket

11-12 okt Socionomdagarna, Sociala medier i socialt arbete, Stockholm. Arr: IBC Euroforum

25-26 okt Folkbildarforum, Linköping. Arr: Bildningsförbundet Östergötland

1-3 nov Kommunikation vid dricksvattenkriser Bro. Arr: Livsmedelsverket

Är du intresserad av att delta? Kontakta respektive arrangör. Och du vet väl att Kreafon anordnar företagsinterna föreläsningar, workshop och utbildningar inom varumärkesutveckling, marknadsföring, kommunikation och sociala medier? Kontakta oss för mer information.

Foto: Kreafon. Folkbildarforum 2010.

Några ord från kvällens föreläsning. Det blev en intressant kväll på temat sociala medier. Bland åhörarna återfanns representanter från en rad olika branscher, med ledarskap och organisation, som minsta gemensamma nämnare.

Jag (Lena) pratade bland annat om att sociala medier kan användas för såväl rekrytering, service och marknadsföring. Att man kan använda sociala medier i egenskap av privatperson, i jobbet och som företag – och att dessa tre olika ”nivåer” av användning hänger ihop med varandra.

Vi kom bland annat in på det här med risken att anställda ”hänger på Facebook” istället för att göra sitt jobb. Att bloggande på arbetstid kan göra att folk missköter sina jobb. Risken för att hemlig information sprids via sociala medier. Och att vissa arbetsplatser av dessa anledningar valt att blockera tillgång till Facebook och andra sociala medier på arbetsplatsen.

Jag har tidigare här i bloggen jämfört sociala medier med telefonen. Med en telefon finns egentligen precis samma risker som man ser i sociala medier: folk kan använda den till privatsaker istället för att jobba och de kan sprida olämplig information. Ändå skulle inget företag ens tänka tanken på att slänga ut telefonerna från arbetsplatsen. Men många arbetsplatser väljer att blockera tillgång till sociala medier.

Förmodligen skulle alla parter ha mycket att vinna på om man istället tänkte tvärtom – möjligheter istället för risker (men självklart vara medveten om risker och arbeta förebyggande för att förhindra eventuellt missbruk).

Så här: Via sociala medier kan medarbetare få information snabbare och bygga kontaktnät som kan vara till nytta för företaget, dess försäljning och dess utveckling. Man kan till exempel få inspiration via grupper på nätverkssajten LinkedIn eller få tips från personer som man har kontakt med via Facebook. Med hjälp av sociala medier skulle personalen faktiskt kunna bli ännu mer effektiv, förutsatt att personalen vet hur sociala medier kan användas till nytta i arbetet.

Som jag ser det borde man alltså satsa på att utbilda medarbetarna i ”jobbrelaterad användning av sociala medier”. Hjälp dem att använda sociala medier på ett effektivt vis.

Men om medarbetarna ändå missbrukar förtroendet och använder Facebook och sociala medier privat på arbetstid då? På den frågan tror jag att det finns flera svar:

1) Kanske handlar frågan inte så mycket om Facebook och sociala medier, utan istället om att folk helt enkelt har för lite att göra på sitt jobb? Tänk om det i själva verket handlar om att folk är undersysselsatta och uttråkade? Det finns forskning som tyder på att det skulle kunna vara på det viset. Och i så fall hjälper det ju inte att blockera tillgången till Facebook. Då är problemet betydligt mycket större.

2) Självklart är det viktigt att alla vet vad som är ok eller inte på en arbetsplats. Får man ringa ett privatsamtal under arbetstid? (Hur länge får man i så fall prata? Och om min kompis Kalle, samtidigt som vi pratar om vår golfrunda tipsar mig om ett nytt uppdrag, är då samtalet jobb eller privat?) Hur får man använda sociala medier på arbetstid? Finns det saker om företaget som man inte får/bör skriva om företaget i sin privata blogg? Varför? Ett smidigt sätt kan vara att skriva en lathund eller en policy och samtidigt prata öppet om dessa saker, för att undvika eventuella missförstånd.

3) Viss privat användning av sociala medier på arbetsplatsen borde kunna vara okej? Om jag till exempel väljer att ta en kopp kaffe vid skärmen och facebooka samtidigt så jobbar jag ju inte mindre än kollegorna som pratar och pausar i fikarummet? (även om de förmodligen tycker att jag är en ganska tråkig prick som häckar framför datorn hela tiden)

I framtiden tror jag att vi kommer att se tillbaka på dessa diskussioner och inte riktigt förstå dem, ungefär på samma vis som att vi idag inte kan dra oss till minnes att det diskuterades på liknande sätt om både telefoner och e-post.

Kommunikation på webben och i sociala medier, vad det än kommer att kallas, blir förmodligen lika naturligt och hittar nog sin givna plats i vår arbetsvardag, precis som telefon och mail har gjort.

Slutligen ett tips för alla er som arbetar inom HR, med rekrytering, personalfrågor och liknande: Gå med i HR Sverige. Det är en digital mötesplats för dig som söker utbyte inom HR-området. Bland annat är sociala medier ett mycket diskuterat ämne.

Illustration: Bildarkiv, Kreafon

God morgon! Snart dags för veckans första morgonmöte här. Denna vecka blir det fortsatt wordpressande av nya webbplatser, vi planerar inför produktionen av en årsredovisning och så är det dags för årets första föreläsning om sociala medier, hos ett företagarnätverk. En spännande vecka alltså!

Foto: Kreafon. Fotograferat med iPhone och appen Instagram.

Idag har jag (Lena) haft den äran att besöka ett snökallt Stockholm och närmare bestämt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för att prata kring sociala medier i kommunala verksamheter.

Det blev en intressant föreläsning med många bra frågor och stor nyfikenhet. För, visst finns det många möjligheter med sociala medier, även för verksamheter inom offentlig sektor.

Skolor, olika verksamheter inom socialtjänsten, stadsplanering och andra verksamheter – jag tror faktiskt att det finns möjligheter för dem alla, om man bara tänker till – och vågar prova.

Jag tror inte att aktiviteter på Facebook, Twitter och bloggar kan ersätta traditionella informationskanaler och annonsering i lokaltidningen. Men jag tror att sociala medier kan vara ett mycket bra komplement idag, när det finns 4 miljoner svenskar på Facebook och när det inte längre är självklart att man läser den lokala dagstidningen till frukost.

Tack alla för intressanta frågor!

Idag smystartar vi igång Kreafonkontoret efter ett välbehövligt sommaruppehåll. Posthögarna är rejäla, bokbeställningarna och mailen är många och inte förrän nästa vecka kommer kontoret att vara fullbemannat. Ha därför lite tålamod om vi är lite långsammare än vanligt.

Att komma tillbaka efter semestern kan vara något av en chock och lider du av efter-semester-ångest finns det tips att få. Annars kan det visst fungera bra att låtsas att man fortfarande är ledig…

Så, vad ska du göra i höst? Kanske dags för en frukostföreläsning eller utbildning i sociala medier? Kolla in vårt höstprogram.

Foto: Bildarkiv, Kreafon

Idag medverkade Kreafon på en tankesmedja för informationsstrateger anordnad av Nordisk Kommunikation på uppdrag av bland andra Göteborgs Stad. Elite Plaza stod för fina lokaler och god lunch. Jag (Lena) var inbjuden för att prata om sociala medier i offentliga verksamheter.

Tack för en givande dag med många frågor och intressanta diskussioner. En del länktips från dagen kommer att publiceras här i bloggen. Håll utkik!

Foto: Kreafon reklambyrå