(forts från föregående inlägg Bästa sättet att nå målgruppen?)

Hur kan jag veta att aktiviteter i sociala medier fungerar bättre än traditionell annonsering för Kreafon?

Så här: Sedan starten av Kreafons aktiviteter i sociala medier (den här företagsbloggen till exempel) har kännedomen om Kreafon som reklambyrå och PR-byrå ökat rejält. Fler känner till oss och har en positiv uppfattning (mätmetod: trafik på hemsida och blogg, inkommande telefonsamtal, surr i sociala medier, ”allmänt prat” i olika sammanhang osv). Dessutom har antalet förfrågningar om nya uppdrag och annat ökat markant (mätmetod: inkommande mail och telefonsamtal m.m.).

Men, det här med ROI då, return on investment, valuta för pengarna? Hur vet jag att våra aktiviteter i sociala medier ger mer tillbaka än traditionell annonsering?

Det behöver inte vara så komplicerat: Hittills i år är Kreafons investering i marknadsföring* mindre än vad en helsida** i Dagens Industri (Di) kostar. En annons, en dag, skulle (enligt mig) omöjligen kunna generera allt det som våra aktiviteter i sociala medier gjort hittills i år.

Detta vet jag naturligtvis inte med säkerhet, eftersom Kreafon inte har helsidesannonserat i Di. Jag skulle mer än gärna sätta min kvalificerade gissning på prov. Kanske borde jag utmana Dagens Industri? Om de håller vad de lovar – dvs om en annons i Dagens Industri kan generera mer än det som våra aktiviteter i sociala medier gör - först då är jag beredd att betala annonskostnaden. Jag undrar just om Di skulle våga anta den utmaningen? (Hör gärna av er :)

Tillägg 1: Kreafon är ett litet tjänsteföretag. Det här är vår verklighet och inte alls någon absolut sanning. Det kan säkert se annorlunda ut för andra typer av verksamheter, beroende på företagets storlek, bransch och mål.

Tillägg 2: Ja, jag vet att ovanstående resonemang kan uppfattas som aningen förenklat och kortsiktigt. ”En annons är ju ingen annons” som det kan heta. Man skulle behöva göra en jämförelse över längre tid och med fler annonsinföranden i beaktning. Men jag tycker ändå att jämförelsen en annons kontra aktiviteter i sociala medier har relevans, åtminstone för mindre företag med en relativt liten budget för reklam och PR.

Tillägg 3: Jag vill också passa på att säga att jag absolut inte, på något sätt, har något emot Dagens Industri, tvärtom. Jag är en nöjd prenumerant!

Andra bloggar om Di-filmen: Please copy me

*Dvs vår arbetstid, plus några tusenlappar för domännamn, webbhotell och annat.
**Uppskattad produktionskostnad och ett införande.

Filmen från dagens Industri är både rolig, tänkvärd och sann (nåja). Den driver med de ”revolutionsfilmer om sociala medier” som cirkulerar.

Beroende på hur man menar så kan det stämma att traditionell annonsering fortfarande är det bästa sättet att som annonsör och företag (försöka) nå sin utvalda målgrupp. Man kan i förväg få en profil på en tidnings läsare och på så sätt annonsera i ”rätt” tidning.

Vad man däremot inte på förhand kan veta är hur många som kommer att se och läsa just din annons, och om läsaren är intresserad av annonsinnehållet (låt säga en specifik utbildning) just nu. Chansen att lyckas, särskilt med tajmingen, kan vara ganska svår och då är det lätt att annonsen går obemärkt förbi. Därför är repetition att rekommendera. Upprepad annonsering ökar möjligheterna att nå och intressera folk vid rätt tillfälle.

Ovanstående traditionella resonemang kan jämföras med nya sätt att tänka marknadsföring och kommunikation. Exempel: Kalle har kommit på att han vill vidareutbilda sig inom ett specifikt område. För att kolla vad som finns söker han på Google. Eftersom du sett till att sökmotoroptimera er hemsida dyker era utbildningar upp på första sidan tillsammans med relevanta inlägg från er blogg. Chansen är stor att Kalle gör slag i saken och bokar in sig på en utbildning, om han hittar vad han söker just då, på era sidor.

I sociala medier når du inte din målgrupp. Det är ”målgruppen” (eller alla intresserade personer) som hittar dig. Det är en viss skillnad.

Förmodligen är traditionella och nya metoder bra komplement till varandra, i de flesta fall. Det visar ju inte minst Di:s film. Eftersom de söker spridning i sociala medier, via YouTube, så bör ju även de har någon slags tilltro till de sociala medierna.

För Kreafon vet jag (Lena) att traditionell annonsering inte fungerar lika bra som aktiviteter i sociala medier. Hur kan jag veta det? Hur har jag mätt? ROI (return on investment), valuta för pengarna…?

(fortsättning följer)

Apoliva är Apotekets eget varumärke med produkter för hår- och hudvård. Deras senaste reklamfilm från 2009 (se ovan), blev en oväntat stor snackis i både traditionella medier och i bloggar. Den finns också med som exempel i boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier.

Det pratades om skräckreklam och det startades en facebookgrupp med namnet ”Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen” med 73.000 medlemmar i juli (närmare 100.000 idag). Gensvaret i de sociala medierna var inte helt väntad, tanken var ju inte att skrämma folk.

Är så här stora negativa reaktioner bra eller dåliga för ett varumärke? För Apolivas del pratades det om tredubblade försäljningssiffror, vilket i så fall skulle tyda på att anstormningen faktiskt var väldigt positiv. Med facit i hand menar dock Apoteket själva att uppmärksamheten varken var bra eller dålig.

Nu är det dags för comeback. Det ska bli en ny Apolivafilm, men den här gången blir det ingen oväntad skräckreklam. Istället gör man tvärtom. Filmprojektet har fått en egen blogg där man berättar om den kommande filmen och man uppmanar läsarna till engagemang. Ett intressant sätt att använda sociala medier i marknadsföring. Frågan är bara om man lyckas få samma stora engagemang som förra gången, då gensvaret i de sociala medierna var spontana reaktioner helt på eget initiativ från tittarna själva.

Troligtvis ”motar man Olle i grind” på det här viset – det kommer med stor sannolikhet inte att uppstå en så stor negativ reaktion som förra gången. Frågan är om det i så fall är bra eller dåligt. Vad tror ni?

Att färger förknippas med olika känslor och egenskaper är ett intressant område, inte minst i kombination med reklam och marknadsföring. Färger och färgkombinationer är ett av många sätt att tala till folks känslor. 

”Jaha, men jag är i alla fall en rationell person som fattar kloka och väl genomtänkta köpbeslut”, tänker du nu. Så tänker de flesta. Men faktum är att känslolivet styr våra köpbeslut oftare än vad vi vill erkänna.

Därför är färgval viktigt – på förpackningar, i logotyper, på webbsidor, i annonser och så vidare. Vilket intryck vill man ge? Vilka känslor vill man väcka hos betraktaren?

I ett svensk-japanskt forskningsprojekt har man tagit fram systematiska studier om hur människor påverkas av färger och färgkombinationer. Forskningens övergripande slutsats är att valet av färger och färgkombinationer är en viktig del av marknadsföringen av en produkt.

Källa: Tidningen AGI, Aktuell grafisk information, mars 2010. Agi på twitter. Foto: fotograferat ur AGI.

Sociala medier är sannerligen på tapeten. Det var inte särskilt länge sedan de traditionella medierna knappt skrev något alls om sociala medier. Nu skrivs det allt mer om bloggar, Facebook, twitter och vikten av riktlinjer för både företag och myndigheter. Ämnet sociala medier poppar upp i tid och otid i alla möjliga sammanhang.

Några kallar utvecklingen hype och på sina håll är man trött på allt babbel och söker efter mer sansade resonemang. Visst finns det klara likheter med vad som hände för 10-15 år sedan kring internet, e-handel med mera. Tänk att det faktiskt tog ungefär tio år för oss att vänja oss vid e-handel. Kommer det att ta lika lång tid för sociala medier att bli en naturlig del av människors och företags vardag?

Varför denna plötsliga vurm för sociala medier hos både media och företag, just nu? Kanske ligger det i lågkonjunktur nära till hands att drömma om snabba genvägar till framgång? Eller är det helt enkelt som med e-handeln – att det faktiskt måste testas, ”hypas” och trissas upp till en smått absurd nivå för att sedan planas ut och ge plats åt mer sansade, strategiska och målfokuserade resonemang?

I vilket fall är sociala medier bra mycket mer än Facebook och som företag räcker det inte med att bara ”finnas” på Facebook för att fixa biffen. Det har aldrig räckt med att bara ”göra reklam” för att nå succé – det krävs bra produkter och en schysst helhet också. Ett intranät kan aldrig rädda upp en kass internkommunikation – innehållet och kommunikationen måste finnas där.

Bra marknadsföring, kommunikation och PR stavas kompetent och målinriktat arbete. Med eller utan sociala medier. Det finns inga genvägar till guld och gröna skogar – inte den här gången heller :)

Boktips: Marknadsföring och kommunikation i sociala medier 
Illustration: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Behöver man alltid en reklambyrå (i bemärkelsen kreativ och idéskapande byrå) eller räcker det med en så kallad produktionsbyrå? I branschtidningen Resumé ställs frågan och artikeln följs av intressanta kommentarer.

Förmodligen finns inget enda och rätt svar. Det beror naturligtvis på vad man vill ha ut av sin byrå, arbetssättet på byrån man anlitar, vilka förväntningar och ambitioner man har som beställare och så vidare. Dessutom handlar det om vilka resurser man har internt, för det krävs mer av en beställaren som anlitar flera olika byråer. Åtminstone om man vill ha en effektiv helhet.

En fördel med att ha en byrå istället för flera är att man som kund kan låta byrån få ansvaret för att säkerställa en genomtänkt helhet och en röd tråd.

Men alla dessa olika byråer, är det inte lite förvirrande? Reklambyrå, produktionsbyrå, kommunikationsbyrå, pr-byrå…Vad betyder egentligen alla dessa olika typer av -byråer, vad är skillnaden och vilken typ av byrå passar ert företag bäst? Här kommer ett försök att räta ut vissa frågetecken:

Låt säga att ett företag behöver hjälp med en annons – ”Vi vill ha hjälp med en annons för Produkttjänsten X.”

Så här skulle de olika byråerna agera (något förenklat men ändå):

1. Den kreativa reklambyrån vill hitta en bärande idé som i text och bild förmedlar rätt budskap på ett kreativt och argumenterande vis. För att göra ett bra jobb behöver byrån veta målgrupp, för- och nackdelar med produkten/tjänsten, vilka konkurrenterna är osv.
2. Produktionsbyrån producerar det som beställs och vill gärna ha ett ganska färdigt text- och bildmaterial att utgå ifrån. En produktionsbyrå behöver varken ha säljande eller kreativt tänkande. Fokus ligger på att sätta ihop text och bild till en estetiskt tilltalande helhet och ett trycktekniskt användbart annonsoriginal.
3. Den strategiska kommunikationsbyrån kanske börjar med att fråga om annonsering verkligen är rätt väg att gå, når man rätt målgrupp? Skulle man kunna komplettera med PR-aktiviteter för en ännu bättre effekt?
4. En byrå som jobbar med webben och online PR föreslår kanske komplettering på webben, exempelvis i form av en kampanjsajt eller aktiviteter i sociala medier.

Alla olika byråer är naturligtvis bra på sitt vis. Det viktiga är att beställare och byrå är på det klara med de ömsesidiga förväntningarna. Man kan exempelvis inte förvänta sig strategisk tänkande och ”kreativa mästerverk” från en renodlad produktionsbyrå. Inte heller kan man förvänta sig att en reklambyrå ”slänger ihop en annons på en kafferast”.

Vad är då Kreafon? Hur jobbar vi? Faktum är att vi kvalar in under alla fyra olika kategorierna ovan. Åt de flesta av våra uppdragsgivare fungerar vi som en så kallad fullservicebyrå, eller kommunikationsbyrå om man så vill (men de flesta kallar oss nog reklambyrå).

Visst kan vi göra punktinsatser inom exempelvis grafisk formgivning, webbdesign eller produktion av trycksaker, men generellt gäller att vi arbetar parallellt med ”allt”, det vill säga kommunikationsstrategi, kreativ idé, design och ren produktion. Dessutom arbetar vi inte bara med reklam utan även med PR.

Är det då inte bättre att vara en mer nischad byrå? Nej, inte för oss. Vi har valt att ta ett så här brett grepp för att passa våra uppdragsgivare – mindre och medelstora företag* som vill ha långvariga samarbeten och allt samlat hos samma byrå. De vill ha en marknadsföring som vilar på traditionellt beprövade metoder, men är också intresserade av nya vägar för marknadskommunikation.

Vi tror att dagens företag har mycket att vinna på en marknadsföring som består av en väl avvägd kombination av reklam och PR (vad som nu är vad) – både online och offline.

Vad tror ni?

*Den uppmärksamme vet också att vi arbetar med större organisationer inom offentlig verksamhet. Då handlar det förstås om punktinsatser som till exempelvis en specifik kampanj eller mindre projekt som rör exempelvis kommunikationsstrategi, grafisk formgivning, sociala medier och dylikt. Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

På en reklambyrå ska allt vara snyggt, trendigt och stilrent. Där finns designade möbler och trendigt kaffe. På vårt kontor finns mest IKEA-möbler och en alldeles vanlig kaffebryggare (vi har en vattenkokare också).

Särskilt entrén är allt annat än stilig och ren just nu. Trendig är inte ett ord man kommer att tänka på.

Men vi är ganska bra på reklam och PR, ändå :)

Foto: Kreafon reklambyrå

Sevärt: Intressant om ny reklam, människors reklamtrötthet, aktiviteter i sociala medier och viral marknadsföring. Se hela avsnittet på SVT Play Agenda (20 minuter in i avsnittet).

Foto: Skärmdump, SVT Play Agenda

”Småföretag har ännu inte hängt på trenden med sociala medier. Det är dumt, för det finns många vinster att hämta – till exempel lägre annonskostnader.” (Computer Sweden)

Nja.

1. Visst stämmer det att många företag ännu inte hängt på trenden med sociala medier, men en kvalificerad gissning* är att det gäller både stora och små företag, åtminstone om man menar svenska företag. Det finns även undersökningar om företag i andra länder som visar på det rakt motsatta – dvs att det är små och medelstora företag som är ”bra på sociala medier”.
2. ”Lägre annonskostnader” är troligtvis en sanning med modifikation. Visst, ett twittrande företag kan kanske, på sikt, minska sin annonsering i traditionella medier och därmed spara in på annonskostnader. För på Twitter finns inga annonskostnader, det är gratis. Men man annonserar inte på twitter. Man kommunicerar. Det är en enorm skillnad som är viktig att förstå om man som företag vill att twittrandet ska göra nytta. Dessutom tar det tid att twittra och både personal och tid kostar pengar, så helt ”gratis” är det ju inte…
3. Frågan är också om twitter verkligen kan ersätta annonsering rakt av. Ibland, kanske. För Twitter är i mångt och mycket mer besläktat med PR än med traditionell reklam och envägskommunikation. Att försöka mäta effekten av tweets (twittermeddelanden) med samma metoder som för annonser skulle därför med stor sannolikhet inte fungera så bra.

Men visst stämmer det att sociala medier erbjuder många möjligheter och fördelar för företag, små som stora! Det behöver nödvändigtvis inte handla om ökad försäljning utan även om mer indirekta förbättringar som i sin tur kan leda till ”större bit av kakan” – ökad kännedom, bättre kundrelationer, förändrade attityder till varumärket, mer synlighet och så vidare. Många goda exempel, svenska företag (både stora och små), nämns i boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier.

*Eftersom det saknas en komplett förteckning över svenska företag i sociala medier går det naturligtvis inte säga något med absolut sanning. Socialmedia.wikidot.com är förmodligen den mest kompletta förteckningen. Här listas bland annat svenska företag som använder Twitter och det finns många stora företag nämnda. Det beror troligtvis mer på att de, kanske med hjälp av PR-konsulter, är bättre på att synas på listor som denna, inte på att stora företag är mer närvarande på Twitter i jämförelse med små företag.

Läs mer: ”Nu vill alla anställa twittrare och bloggare” skriver Metro. Intressant! Men även denna artikel handlar om USA. Hur ser det ut i Sverige egentligen? Hur många ”bloggare” och ”twittrare” i Sverige anställdes förra året? Är vi verkligen där ännu? kommer vit dit i år?  Relaterade bloggar: Okuvlig bibliotekarie, Per Nilsson, Berättelser och tankar ur mitt liv. Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå.

Tidningen Market skriver om detaljhandelsåret 2010. Om Konjunkturen, etablering, reklam och trender.

Trenderna för reklamåret beskriver man som ökade investeringar i internet och tv, mer noggranna effektmätningar och nya tv-inspirerade betalmodeller. Sociala medier nämns också:

” Sociala medier slår igenom efter hand som fler och fler varumärken inser vikten av att finnas med i samtalen som förs i sociala medier.”

Handelns utredningsinstitut (HUI) tror på en fortsatt positiv utveckling och det är inte bara inom detaljhandeln man är positiv. Sveriges småföretagare i stort ser ljus på framtiden enligt en aktuell undersökning.

Läs mer: Så blir 2010 – från fakta till spådomar. Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå