Sociala medier på arbetstid? Ja visst! Sociala medier kan med fördel användas i jobbet.

Här har jag (Lena) gjort en schematisk översikt över hur användningen av sociala medier kan se ut för den som vill dra nytta av sociala medier i sitt arbete. Planen kan med fördel användas av till exempel egenföretagare, tjänstemän, politiker eller säljare som vill nätverka på nätet. Planen passar även bra för arbetssökande som vill använda sig av sociala medier för att söka jobb.

Nätverkandet kan ha många syften, beroende på vad du arbetar med:

• skapa förtroende
• bygga upp ett större kontaktnät
• hålla bättre kontakt (oftare/närmare) kontakt med personer i ditt kontaktnät
• utveckla ett personligt varumärke (kännedom och förtroende kring dig som yrkesverksam person)
• leda till möten utanför nätet
• generera fler affärer

Naturligtvis måste innehåll, frekvens och ton anpassas till ditt syfte och mål. Glöm heller aldrig att det först och främst handlar om dialog människor emellan. Bete dig som du skulle ha gjort utanför nätet. En affärslunch blir väldigt ensidig om bara den ena parten håller låda, eller om alla sitter tysta.

Illustration: Kreafon (Fri att sprida så länge du länkar tillbaka till källan)

Hej Åse!
Du är varumärkesstrateg på Västra Götalandsregionen och medverkade på seminariet Place Branding i Almedalen. Kan egentligen ett geografiskt varumärke tala med en enad röst?

- Ja, kanske inte en enda, men en utvald röst. Vår strategi för Västra Götaland ska vara så bred och allmängiltig att alla offentliga aktörer i regionen kan använda och känna sig hemma i kärnvärden, budskap och bilder. Alla, från högskolor och universitet till kultur och näringsliv, ska kunna dra nytta av varumärket Västra Götaland när man beskriver regionen man är verksam i.

I Västra Götaland ingår 49 kommuner, ett antal högskolor och universitet, kulturaktörer, hälsa och sjukvård, länsstyrelse med flera aktörer. Hur får man alla att jobba tillsammans?

- I vårt fall började varumärkesarbetet med att regionstyrelsen i Västra Götaland beslutat om en vision och en kommunikationsstrategi. Sedan kom ”krisen” hösten 2008. Fordonsindustrins katastrofläge blev en vändning. Det skrevs mycket och regionen uppfattades vara en region i kris. Men riktigt så var det inte. Det fanns verksamheter som gick väldigt bra, vi har mycket mer än fordonsindustri. Hösten 2008 var det många som reagerade på alla negativa skriverier och konstaterade att ”så här kan vi inte ha det”. Något måste göras för att förändra bilden av Västra Götaland.

Rent praktiskt, hur har varumärkesarbetet gått till?

- Vi har bildat ett nätverk med beslutsfattarna i Västra Götalands offentliga verksamheter som arbetar aktivt med varumärkesfrågan. Under de senaste två åren har vi arbetat fram en strategi som snart är klar. Nästa steg blir att formulera en kommunikationsplattform och handlingsplan som väntas vara klar vid årsskiftet.

Vad är särskilt viktigt när man arbetar med place branding, varumärkesutveckling för en geografisk plats?

- Det är viktigt att ha politiskt mandat för varumärkesfrågan. I Västra Götaland finns till exempel Vision Västra Götaland, ”Det goda livet”. Det finns även en övergripande önskan om att göra regionen Västra Götaland mer känd, även internationellt, och att samla ihop bilden av regionen.

Tack för kloka ord och lycka till med fortsatt varumärkearbete!

Läs mer: Västsvenska Handelskammaren om seminariet Place branding

Sociala medier-strategi, strategi för sociala medier, social media-strategi, socialamedierstrategi? Kärt barn har många namn. Och många undrar över hur man formulerar en strategi för sociala medier. Svar: Det beror på.

1. Det beror på vad man menar. Det vanligaste är nog att man tänker sig att ”sociala medier” betyder ”aktiviteter i sociala medier i marknadsföringssyfte” (även om sociala medier kan vara till stor nytta även inom andra områden som till exempel rekrytering och personalfrågor, kundservice med mera).

Strategin bör alltså ta sin utgångspunkt i användningsområdet (till exempel marknadsföring) och knyta an till just det, och inte utifrån ”sociala medier” (Vilket företag har till exempel en ”telefon-strategi”, ”e-post-strategi” eller en ”internet-strategi”..?).

2. Det beror på syfte. Låt säga att användningsområdet är marknadsföring. I vilket syfte har ni tänk använda sociala medier? Bättre kundkontakt, stärka varumärket, nå fram till nya kunder, positionera varumärket, lansera en ny produkt, något annat – eller allt på en gång?

En strategi för kommunikation i sociala medier bör naturligtvis utgå från era syften. Därefter kan man fundera över hur kommunikationen bör se ut, ska varumärket agera samtalspartner eller vara ett samtalsämne, ska kommunikationen ske i jag-/vi-form (vem är i så fall ”jag”?), vem ska ha hand om kommunikationen (marknadsavdelningen, flera olika medarbetare på olika avdelningar osv), bör kommunikationen se olika ut beroende på var den sker (Facebook, Twitter, YouTube)´, handlar era aktiviteter i sociala medier om ett spår eller flera olika parallella spår… och så vidare…

3. Det beror på målen. Vad vill ni med era aktiviteter i sociala medier? Låt oss anta att användningsområdet fortfarande är marknadsföring. Hur ser era mål ut? Bättre kundrelationer, fler kunder, minskad tid för telefonsupport, blir mer kända..?

En ”social media-strategi” bör formuleras utefter målen (och som i alla sammanhang bör åtminstone några av målen, på något sätt, vara möjliga att mäta) och alla aktiviteter bör utformas och genomföras med sikte mot uppsatta mål (inget nytt under solen…).

4. Det beror på hur era övriga aktiviteter ser ut. Om vi fortfarande håller oss till området marknadsföring – Hur ser er marknadsföring ut i övrigt? Sociala medier är inte ett ”enskilt projekt” som kan leva sitt eget liv (och just därför är ordet ”sociala medier-strategi” inte helt klockrent, man bör ju ha en strategi för marknadsföringsarbetet i stort). Visst kan man ha en strategi för sociala medier*, men den bör vara väl sammankopplad och bra kompis med andra strategidokument som till exempel (om användningsområdet är marknadsföring) marknadsplan, varumärkesplattform, den grafiska profilen, kommunikationsplaner av olika slag och planerade marknadsinsatser.

Hur man formulerar en kommunikationsstrategi för sociala medier? Det beror på! Vi på Kreafon hjälper våra kunder att formulera kommunikationsstrategier (och få tummen ur att använda dem också!). Nästan alltid omfattar strategierna sociala medier (såklart, det är 2011). En sak har strategierna gemensamt – de ser alla olika ut! Så klart, eftersom de är formulerade för olika företag och organisationer.

Sist men inte minst. Behöver man en strategi för sociala medier? (Det beror på!) Skämt åsido. Ja, i de flesta fall kan det vara mycket klokt (men undvik hundrasidiga floskelspäckade dokument som ingen orkar läsa). Marknadsföring och kommunikation, oavsett media, brukar bli så mycket bättre av en plan på pränt (inte minst för att alla berörda medarbetare kan få ta del av den), som sedan omsätts till faktisk handling. Kommunikation i sociala medier är inget undantag. Så klart.

Läs mer: I boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, närmare bestämt på sidan 121 och framåt, ger jag (Lena) ett förslag på en relativt enkel modell man kan utgå från i sitt kommunikationsstrategiska arbete vad gäller sociala medier.

* Ibland menar man inte ”strategi för sociala medier” utan istället ”policy för sociala medier”, alltså till exempel en vägledning för hur anställda får/bör använda sociala medier på och utanför arbetstid. Det är en annan fråga. Läs mer här.

Derrick Daye har lång erfarenhet av reklam, säljstrategiskt arbete och PR. Han har nästan 20 års erfarenhet av varumärkesarbete åt bland andra White House Press Corps, Johnson & Johnson och the National Basketball Association.

I varumärkesbloggen Branding Strategy delar han med sig av sina kunskaper. Han menar att det finns avgörande faktorer för ett företags framgångsfaktorer vad gäller marknadsföring och varumärkesarbete. Här är några av dem, fritt översatta och med några korta förklaringar (inom hakparenteser):

• Ha en insiktsfull, nyanserad och ofta detaljerad beskrivning av målgrupper och segment, styrkt av kvalitativa och kvantitativa studier
• Att i sin varumärkespositionering även beakta förhållande till konkurrenter
• Veta hur man skiljer mellan fördelar (benefits), särskilda egenskaper (attributes) och värden (values)
• Att låta varumärkesstrategin baseras på känslomässiga fördelar och värden
• Att känna till fördelarna med ”self-expressive brand benefits” [ung. fördelarna som uppstår när folk använder ditt varumärke för att uttrycka sig själva]
• Vara medveten om ”category of one” [ung. när ett varumärke skapar en egen nisch på marknaden. Läs mer]
• Förstår och använder kvalitativa forskningsmetoder [Läs mer]
• Kommunikationsstrategi och val av media är effektivt riktad mot målgruppen
• Vara införstådd med ”customer touch point design” [ung. att använda varumärkestänk i all kundkontakt]
• VD:n är involverad i arbetet med varumärkesstrategin
• Ha en god förståelse för hur kunder handlar och beter sig och ha ett kundorienterat sunt förnuft

Lätt som en plätt alltså? ;)

Foto: Bildarkiv, Kreafon

Hur står det till med kommuners och landstings användning av sociala medier?

Strax över två hundra kommuner och landsting har svarat på en enkätundersökning genomförd på uppdrag av Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

Många säger sig använda sociala medier, men ytterst få har en samlingssida där de listar sina kommunens officiella kanaler i sociala medier.

Endast 16% av de tillfrågade kommunerna och landstingen säger sig ha en policy för sociala medier – i och för sig högre än svenska myndigheter där endast 5% säger sig ha en policy, enligt e-delegationens senaste undersökning.

Läs mer: SKL:s enkät (pdf). Pressmeddelande om undersökningen. SKL:s sammanställning av undersökningen: Kommuner och landsting på sociala medier. Pressmeddelande: Katrineholms kommun uppmärksammas för sitt arbete inom digital kommunikation och är nominerade till GötaPriset som delas ut på Kvalitetsmässan i Göteborg.

”Vi behöver nog en reklambyrå. Hjälp, hur gör man?”

Här följer några tips:

När är det dags att anlita en reklambyrå?
Om ni har ett problem (t.ex vikande försäljning, få kunder eller att ingen känner till företaget) eller har själva en idé om vad som skulle behövas (t.ex ett bättre säljmaterial, annonser i rätt forum eller en bättre hemsida) – då kan det vara en god idé att ta kontakt med en reklambyrå.

Vad gör en reklambyrå?
En reklambyrå kan hjälpa till med allt från strategi och idé (dvs hitta en lösning på ert problem) till design och produktion (dvs genomföra idén och producera det material som behövs – annonser, broschyrer, säljmaterial, hemsida med mera).

Hur hittar man rätt reklambyrå?
Hitta en byrå som kan täcka era behov. Be om rekommendationer från andra och fråga sedan tilltänkt byrå efter referenser och presentation av tidigare uppdrag. Ett möte är en bra början på alla typer av samarbeten. Det är viktigt att personkemin stämmer, det påverkar slutresultatet.

Beskriv er situation och vad ni skulle behöva hjälp med. Försök att, gärna tillsammans med byrån, specificera uppdraget så noggrant som möjligt. Fråga byrån om övergripande tankar och förslag på hur de skulle genomföra uppdraget.

Vad kostar det?
Be att få ett prisförslag innan arbetet påbörjas. I vissa fall, när uppdraget är noggrant formulerat och avgränsat, går det att få ett fast pris. Oavsett typ av projekt bör det alltid finnas möjlighet att få en offert, om än med ett ungefärligt uppskattat kostnadsförslag. Läs igenom noga och försäkra dig om vad som ingår och inte.

När du väl valt byrå – Ha förtroende för att de kan sin sak. Självklart är det viktigt att våga ställa frågor, ifrågasätta och tillföra kunskap. Du och dina kollegor har erfarenheter och branschkunskaper som byrån ofta saknar. Genom att kombinera er kompetens med byråns kunskaper inom reklam, design, kommunikation och marknadsföring kan slutresultatet bli riktigt bra och givande.

Lycka till med kommande reklamkampanjer och marknadsföring! (och välkommen till Kreafon om andan faller på :)

Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Publicerat i nyhetsbrevet Veckans Brief från Dagens opinion, 14 januari 2010.

För ett tag sedan hade jag ett verkligt intressant samtal med ett företag. Vi resonerade kring deras kommande strategi för användning av sociala medier.

Man ville öka medvetenheten och kunskaperna om sociala medier hos alla i organisationen, eftersom det fanns en hel del skeptiker och rädslor internt. Fullt förståligt, det är inte ovanligt att nya saker tas emot med skepsis. Därför ville man nu låta ta fram en social mediastrategi. Och man ville att den skulle ligga till grund för alla aktiviteter och vara långsiktig. Bra tänkt.

Men. Det visade sig även att man ville att den sociala mediestrategin skulle vara ”100% säker”, nu och för all framtid. Strategin skulle vara svaret på allt. Och riktigt så kan det nog inte fungera.

Man kan formulera en strategi, men sedan måste den tillämpas i praktiken – och utvärderas. Vad fungerar? Vad fungerar inte? Varför? Det är först när strategin kommer i kontakt med verkligheten som man får svart på vitt – och alla strategier kan alltid bli bättre.

Man ville att strategin skulle formuleras nu, men ändå omfatta alla kommande medier (!). För all del, Kreafon är en kompetent byrå, vi kan både traditionella och nya medier. Än  så länge saknar vi dock ett eget medium på byrån :)

Skämt åsido. Alla kan nog hålla med om att framtiden innebär förändringar. För ett tag sedan köpte Facebook Friendfeed. Google Wave är på gång senare i år. Detta och mycket annat kommer säkert att märkas framöver. Hur? Det återstår att se.

Ingen kan veta exakt hur framtiden kommer att se ut. Är det då möjligt att vara ”hur långsiktig som helst” när man formulerar en social mediastrategi? Jag tror inte det.

Grunden i en strategi kan vara mycket långsiktig och ”medieoberoende” med övergripande formuleringar om att företaget ska bygga sina relationer på ett visst sätt, vara proaktiva, svara på omvärldens tyckande på ett effektivt sätt och så vidare. Det som däremot rör specifika medier/kanaler – aktiviteterna på företagets Facebooksida, hur arbetet med företagets blogg ska se ut etc – bör inte ses alltför långsiktigt.

Förändringarna på internet idag sker alltför snabbt för att man ska kunna luta sig tillbaka, stolt över att ha en strategi och sedan göra en utvärdering om låt säga 2 år.

Det finns ingen strategi som är absolut sanning. Tillämpning i praktiken, ständig utvärdering och regelbundna justeringar är min rekommendation. Om man vill ha resultat av sina aktiviteter i sociala medier vill säga.

Läs mer: Något händer med webben just nu – ett mycket intressant inlägg om hur en tänkbar framtid på webben kommer att se ut. Mer om strategier i Kreafons bok om sociala medier. Foto: Skärmdump Google Wave.

Strategi är en annan sak som slog mig under samtalen med företagen som är relativt långt fram vad gäller marknadsföring i sociala medier. Här är en något förenklad, kanske förhastad, men än dock intressant, slutsats:

Ju mer kunnig och säker man är inom området sociala medier, desto mindre vikt lägger företaget vid att ha en välformulerad sociala medierstrategi.

Missförstå mig rätt. Alla företag och organisationer jag har pratat med är rörande överens om att det bör finnas en tanke, idé och strategi bakom – ”varför gör vi det här?”. Men. Ju större okunnigheten och osäkerheten kring sociala medier är hos ett företag, desto mer verkar man fokusera på att låta formulera en social mediestrategi.

Självklart är det sunt att ha en väl förankrad kommunikationsstrategi, det gäller inte bara sociala medier. Men låt inte strategiarbetet dra ut på tiden. Utvecklingen av sociala medier går snabbt och nuförtiden är strategier märkta med ett bäst före-datum. 

Glöm inte heller att det är den faktiska tillämpningen som gör skillnad. Strategin behöver implementeras. Däri ligger de största svårigheterna, men även möjligheterna till framgång.

Foto: Bildarkiv Kreafon reklambyrå

Under veckan som gått har jag pratat med flera företag*, både små och stora, som använder sociala medier för marknadsföring och kommunikation. De använder Twitter, har facebooksidor och/eller företagsbloggar. Och de är bra på det.

En av de vanligaste farhågorna hos företag som ännu inte använder sociala medier i sin marknadsföring verkar vara negativa kommentarer. Till exempel är man rädd för att någon skulle skriva negativt om företaget i företagsbloggen. En spontan reaktion hos många företag verkar vara att man vill radera kommentaren, tysta ned.

De företag som jag har pratat med oroar sig dock inte alls för negativa kommentarer. Det händer väldigt sällan och om det skulle inträffa är det inget problem.

Antingen är kommentaren helt irrelevant och då ignorerar eller raderar man den. Om kommentaren däremot är befogad bemöter man den på ett sakligt och informativt sätt, precis som man skulle ha gjort ”i verkligheten”, exempelvis på en föreläsning eller ett kundmöte. Konstigare än så är det inte, säger man. Och jag är böjd att hålla med.

Visst är frågan värd att diskuterar när man planerar och formulerar företagets sociala mediestrategi, men man ska nog undvika att göra en höna av en fjäder.

*I nuläget väljer jag av olika anledningar att inte nämna företagen vid namn, men jag kommer att återkomma till dessa givande samtal längre fram. De kommer att presenteras i intervjuform här i bloggen. Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå