En del spel, program och hemsidor innehåller gömda bonusbitar som kallas för påskägg. Det kan handla om spel, bilder, filmer, texter och så vidare. Påskägg kan vara ett utomordentligt sätt att skapa snackisar på.

Fenomenet uppstod antagligen redan under 1970-talet, men har sedan dess blivit allt mer populärt. Microsoft brukade ha många påskägg i sina program, som flygsimulatorn i Excel 97 eller en liten låt i Winword 2000. Nuförtiden är det inte ovanligt att DVD:er har dolt innehåll med utklippta scener och dylikt.

Google har också många påskägg. Om du ber om vägbeskrivning på Google Maps från Japan till Kina, så kommer de föreslå att du åker vattenskoter över Stilla Havet. Om man tittar på baksidan av Sydney Opera House i Google Earth, så står tydligen krokodiljägaren Steve Irwin där och brottas med en, just det, krokodil.

Men ett mer omtalat påskägg gjordes 1996 av Jacques Servin som var trött på macho-kulturen på sin arbetsplats, där man utvecklade spelet SimCopter. När spelet släpptes hade det en detalj som bara han visste om: på vissa datum dyker det upp halvnakna män som kysser varandra i spelet.

Servin fick sparken, men hans påskägg blev vida omtalat. Idag är han en av de största namnen inom dylikt medie-spexande. Tänk vad mycket ett litet påskägg kan betyda!

Nu är det avgjort. Ägglikören åker ut.

Kraft Foods Aladdinkampanj är ett gott exempel (i dubbel bemärkelse) på lyckad kampanj där man använt sig av både kampanjsajt och sociala medier. Och tv. Via kampanjsajten räddajulen.nu och en facebookapplikation bjöd man in svenska folket att rösta på sin favoritpralin. Dessutom fick kampanjen en rejäl skjuts, tack vare spridning i bloggar* och twitter.

Kampanjen är ett föredömligt exempel på när flera olika kanaler samverkar, att sociala medier är en del av helheten och hur mun till mun-marknadsföring och viral marknadsföring kan fungera i praktiken. Modern reklam.

Gensvaret blev enormt – över en halv miljon människor röstade.

Ägglikören fick bara tre procent av rösterna och åker alltså ut. Men, är det ändå inte lite förvånande att Körsbär i likör hamnar på första plats? Kan det vara så att folk röstat fel, tvärtom liksom? :)

*Några bloggar om rädda julen: dirtydiaperface, liselottesjodin, dodstrakigt, thegirlsofflorida, pansky, chokladbloggen, Knuff/Aladdin, Knuff/RäddaJulen Foto: Skärmdump räddajulen.nu

Åter till temat dialog. Vissa företag och organisationer eftersträvar och måste aktivt arbeta för att skapa dialog. I andra fall uppstår dialog på egen hand. Eller rättare sagt respons, eftersom det krävs åtminstone två parter för att dialog ska uppstå.

På vår senaste workshop om sociala medier presenterades SJ som exempel. Många mindre nöjda sj-resenärer twittrar och bloggar. Mig veterligen gör SJ inte något åt detta, men det finns många saker de skulle kunna göra. Social Business har skrivit ett intressant inlägg som sammanfattar det mesta vi diskuterade på föreläsningen.

Som företag väljer man inte längre om man ”ska vara med eller inte”. Man kan bli omtalad och omdiskuterad oavsett man är själv är aktiv eller ej i sociala medier. Så har det ju varit i alla tider, folk har alltid varit spridare av bra och dålig kritik. Missnöjda kunder brukar vara de mest högljudda.

Skillnaden nu är att ”folk” kan vara bloggare med tusentals läsare. Man kan även sprida sina åsikter via diskussionsforum, via facebook eller på annat vis. På så sätt kan både rykten, sanningar och osanningar spridas med blixtens hastighet, över hela världen. Sociala medier är den nya djungeltelegrafen.

Så vad göra som företag? Här är tre goda råd:

1. Låt göra en regelbunden omvärldsbevakning. Vad skrivs om er i sociala medier?
2. Ha en genomtänkt och internt förankrad strategi för hur ni ska bemöta negativ och positiv respons.
3. Omsätt strategin till praktisk verklighet.

Kreafon hjälper er gärna :)

Tack för inspiration till det här inlägget. Illustration: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Företag har alltid haft nytta av nöjda kunder som sprider rekommendationer till sin bekantskapskrets. Skillnaden nu och framöver kommer att vara att bekantskapskretsen inte längre är begränsad till grannarna på gatan eller kollegorna på jobbet. Istället kan vem som helst, exempelvis via en blogg, sprida rekommendationer eller ge vass kritik – till flera tusentals läsare världen över.

Det är högst troligt att användandet av sociala medier kommer att fortsätta växa. I samma takt blir företag allt mer beroende av att konsumenterna sprider positiva omdömen via dessa kanaler, djungeltelegrafen i modern tappning.

Om man nu antar att konsumenten på detta vis kommer att få mer ”makt” framöver så kommer det att bli ännu viktigare för företag att

1. Veta hur snacket går om er i de sociala medierna
2. Veta vad kunderna vill ha
3. Ta hand om sina kunder

Hur gör ni för att arbeta med dessa frågor?

En kvalificerad gissning är att företag med bra koll på kundens behov och önskemål kommer att vara vinnare – nu och framöver. Håll kunderna nöjda och ni kommer att få ”gratis pr” via bloggar och andra sociala medier. Mun-till-mun-marknadsföring, word of mouth marketing, i modern tappning.

Illustration: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Vill man nå köpstarka kvinnor i 40-årsåldern ska man satsa på sociala nätverk online*, skriver tidningen Market och hänvisar till en undersökning gjord av SheSpeaks. Drygt fyra av tio kvinnor runt 40 har en profil på något socialt nätverk på webben (Det framgår dock inte vilket land det gäller, kanske gäller siffrorna enbart USA). Men det är inte annonsering som rekommenderas. Banners (annonser på webben) är nämligen inte särskilt populärt hos målgruppen. 26 procent ignorerar dem och 20 procent blir irriterade över annonsering i nätverken. Istället är det ”word by mouth”, mun till mun-metoden, den form av marknadsföring som fungerar bäst.

Ytterligare en undersökning visar samma sak, att medlemmarna i sociala nätverk inte är flitiga banner-klickare. Endast 57% av användarna har klickat på en annons under det senaste året, jämfört med 79% av ”vanliga” internet användare.

Online-PR skriver mycket om sociala medier och dess möjlighet för kommunikation och marknadsföring. Möjligheterna är många! E-handlaren Dan å andra sidan kallar ”sociala medier” för årets mest missbrukade ord och ger inte mycket för det här med sociala nätverk kopplat till företags marknadsföring och kommunikation. Intressant är dock att han själv driver en av Sveriges mest lästa företagsbloggar (ett socialt media) och att hans populära webbutik (rekommenderas!) började som en blogg, om jag minns rätt.

Jag tror att sanningen ligger någonstans mittemellan de frälsta och skeptikerna. Att det som vanligt beror på sammanhang, vad man är för typ av företag, hur man arbetar med sin marknadsföring och så vidare. Det viktiga, tror jag, är att hitta en bra balans mellan flera olika medier och att inte snöa in på ett enda sätt. Det är dumt att lägga alla ägg i samma korg :)

Vad tror ni?

*Exempel på sociala nätverk på webben: Facebook och LinkedIn. Läs mer: Artikel om sociala nätverk på E24. Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Apropå det här med att vilja bli rekommenderad, ta det lite för givet och sedan upptäcka att det kanske inte riktigt är så lätt.

Som småföretagare ser man ju gärna att andra rekommenderar ens företag eller ens produkter. ”Det är den bästa marknadsföringen” som det brukar heta. På marknadsföringsspråk brukar det kallas word of mouth marketing eller mun-till-mun-marknadsföring. Och visst är rekommendationer bra för kundtillströmningen! Men det är inte alltid det kommer ”bara av sig självt”.

Nu till en liten frågeövning som kan göra gott för affärerna:

1. När rekommenderade du själv ett företag eller en produkt senast? Varför?
2. Hur ofta rekommenderar någon ert företag? Varför?
3. Vad skulle ni kunna göra för att få ännu fler rekommendationer?

Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Som vanligt var det fullt ös i shoppingparadiset. Trots strålande sol och lördag. Det var fler än vi som hade kommit på den briljanta idén att välja kundvagnen framför solstolen.

Allt började 1963 då Göran Karlsson började sälja städrockar och bilrockar till lågpris. Men det var inte förrän på sjuttiotalet som fenomenet Gekås i Ullared blev ett faktum. Affärerna blomstrade och så har det minsann fortsatt. (Försäljningsrekordet från 2007 är en dagskassa på drygt 20,5 miljoner kronor!)

Allt detta utan särskilt mycket reklam i traditionell bemärkelse. Däremot har ryktet har spridit sig via djungeltelegrafen och de ringlande köerna har genererat åtskilliga rubriker i pressen genom åren.

Gekås borde vara Sveriges bästa exempel för att visa på styrkan i det som brukar kallas word of mouth marketing eller mun-till-mun-marknadsföring.

Och apropå storytelling – här är Gekås intressanta historia.

Foto: Lena Carlsson, Kreafon reklambyrå