Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


kommunikation i offentlig sektorsociala medier

Sociala medier och offentlighetsprincipen

onsdag, 23 oktober, 2013

Det har har varit en del skriverier kring Filippa Reinfeldts konto på Instagram och offentlighetsprincipen.

Historien i korthet:

  • Filippa Reinfeldt (M) är hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län. Hon har ett instagramkonto som följs av över 10 000 personer. Filippa instagrammar vardag, både jobb och fritid.
  • Filippa Reinfeldt valde att blockera en person.
  • Personen mailade landstinget i Stockholm och bad dem häva blockeringen med hänvisning till offentlighetsprincipen.
  • Efter uteblivet svar JO-anmälde personen landstinget i Stockholm.
  • JO går inte vidare med ärendet.
  • En diskussion har uppstått om huruvida blockering av person från Instagram strider mot offentlighetsprincipen, eftersom Reinfeldts konto kan anses vara en del av hennes offentliga arbete och då bör vara offentligt precis som hennes e-post. Diskussionen handlar i huvudsak om var gränsen mellan privat och offentligt går.
  • Aftonbladet, SvD, Expressen, Metro, Dagens industri och SVT och är några som skriver om detta.

Diskussionen huruvida kontot är privat eller inte är visserligen intressant. Och att det i sociala medier uppstår gråzoner mellan privat- och arbetsliv idag håller jag (Lena) fullständigt med om (jag skriver om detta i kapitlet Sociala medier på jobbet).

Men. I det här fallet tycker jag att diskussionen har kommit ur kurs. För Reinfeldts bilder på instagram är fortfarande offentliga. Vem som helst ta del av bilderna och tillhörande texter och kommentarer, se själv.

En blockerad person kan fortfarande se bilderna och tillhörande bildtexter. Enda skillnaden är att personen inte får upp bilderna i sitt flöde. Personen kan inte heller gilla eller kommentera bilderna.

Detta handlar inte om offentlighetsprincipen, som jag ser det. Visst kan man tycka att personen får en något begränsad möjlighet att yttra sig i och med att personen inte kan kommentera. Men är det varje persons rätt att få skriva vad den vill i myndigheters och kommuners kanaler i sociala medier? Vill man uttrycka sina åsikter är alla (blockerade eller inte) fortfarande fria att göra det, i sina egna kanaler, eller i ett mail.

Visst kan man ha olika åsikter om detta, och det är i så fall det som pågående diskussion bör handla om. Inte offentlighetsprincipen. För bilderna är fortfarande offentliga.

Tips till kommuner, myndigheter och andra offentliga verksamheter:
Det är tillåtet att förbehålla sig rätten att blockera användare som bryter mot reglerna som gäller för kanalen. Informera om vad som gäller för den aktuella kanalen, t.ex sociala medier som ett instagramkonton eller en sida på Facebook. SKL:s jurister kan ge svar på frågor kring detta.

Tips till media, jurister, chefer och andra som diskuterar och fattar beslut kring dessa frågor:
Sociala medier i kombination med offentlighetsprincipen, yttrandefrihet med mera är oerhört viktiga frågor. Innan man går in i debatt och fattar beslut bör man därför vara insatt i hur de olika sociala medierna fungerar (eller rådfråga någon som är). I detta fall verkar ingen ha tänkt på att bilderna på Instagram fortfarande är offentliga.

Foto: Bildarkiv, Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL


2 kommentarer till “Sociala medier och offentlighetsprincipen”

  1. Anders Ljung säger:

    Hej! Håller med om att det är en gråzon, och det är just därför jag gjort en JO-anmälan. Den första (som avskrevs) gällde bara att SLL inte svarat på mina mejl. En ny anmälan som gäller själva sakfrågan har lämnats in.

    Om man bortser från kanaltekniska egenskaper för just Instagram (jag kan som sagt se bilderna på Instagrams hemsida om jag loggar ut, däremot inte alls i appen på min mobiltelefon, där inloggning är ett krav), kan man tänka sig ett mer abstrakt exempel:

    En politiker skriver en debattartikel på någon webbsida (en myndighets eller tex dn.se) och får sedan själv välja vilka personer som får svara/kommentera på artikeln.

    Jag tycker inte att detta förhållningssätt gynnar en hälsosam demokratisk dialog. Det finns en enkel lösning: om man är en myndighetsperson får man separera sitt offentliga och privata publicerande. Innehållet kan vara identiskt, men i det offentliga får man låta alla som vill komma till tals.

  2. Kreafon säger:

    Tack för förtydligande. Ja, visst är det intressanta frågor som kommer upp i och med nya medier och kommunikationsmöjligheter. Dock har pågående diskussion (så som den uppfattas i medierna) som sagt kommit lite ur kurs, eftersom den utgår från att bilderna inte är offentliga (i betydelsen ”synligt för alla”) i och med blockeringen.

Det är inte längre möjligt att lämna kommentarer på denna bloggpost.

Kontakta Kreafon!

Är du intresserad av konsultation eller utbildning, eller vill veta mer om Kreafons tjänster och böcker? Slå en signal på 031-708 99 25, eller använd formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort. Behöver du support för t.ex Instagram och Facebook ber vi dig att kontakta dessa företag direkt. Tyvärr har vi inte möjlighet att ge support i enskilda ärenden.