Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


digital kompetensmedia & medievanorsociala medier

Snapchat – bra, dåligt eller mittemellan?

tisdag, 11 juni, 2019

snapchat_unga

Jag fick en fråga på Twitter och lovade att utveckla mina tankar kring en artikel om bland annat ungas användning av Snapchat, så nu tänkte jag göra det. Tipstack för intressant artikel, Magister Blixt :)

Först av allt tycker jag att det är jättebra att forskare intresserar sig för sociala medier och moderna medievanor. Sissela Nutley är aktuell med boken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Jag har inte läst boken, utan bara artikeln ”Snapchat utnyttjar ungas sårbarhet”.

Här kommer några av mina tankar:

”Det är dags att lyfta blicken från telefonerna och se varandra i ögonen, menar Sissela Nutley (…). Att interagera med andra genom att plocka upp subtila signaler är grundläggande för mänsklig utveckling.”

Kanske aningen petigt av mig, men det här med ögonkontakt… Nuförtiden måste man ju inte lyfta blicken från telefonen för att kunna ”se varandra i ögonen”. Kanske missförstår jag texten, men jag instämmer inte i resonemanget kring att teknikanvändning per automatik skulle vara detsamma som ”ökad icke ögonkontakt”. Tvärtom går väl utvecklingen mot att allt fler (särskilt unga) använder videochattar av olika slag? Och har ögonkontakt. Eller kanske räknas inte det som ”äkta ögonkontakt”? Nåja.

Syftet med boken är att få igång en diskussion om hur cynisk teknikutvecklingen är. Beteendedesigners jobbar medvetet för att locka oss att stanna i just deras app så länge som möjligt. Det är så de tjänar sina pengar.”

Jag tycker också att det vore intressant med en diskussion kring hur appar, spel och sociala medier är uppbyggda. Men det vore synd att redan från början bestämma att teknikutvecklingen ”är” cynisk, tycker jag. Det där kan ju olika människor ha olika uppfattning om, tänker jag. Och så beror det ju förstås även på vad man menar med ”cynisk”.

Det är synd att många diskussioner alldeles för ofta, fortfarande, landar i ”för eller emot” och krav på förbud av olika slag. I dessa tider är det heller inte ovanligt att skrämselpropaganda läggs fram som ”fakta”. Mer utbredd kunskap kan förhoppningsvis påverka diskussionerna på ett positivt sätt.

Jag tänker att det vore bra om fler – både vuxna och barn – förstår att många appar är designade för att få oss att stanna i just deras app så länge som möjligt (det kanske rentav borde ingå i ”rekommenderad allmänbildning” nuförtiden). Då skulle fler användare kunna bli medvetna om hur, alltså med vilka ”trick”, apparna får oss att stanna. Och reflektera över hur man själv påverkas av det, om man vill/borde göra något åt det och i så fall vad.

Det är ingen nyhet att företag på olika sätt vill maximera kunders konsumtion. IKEA-varuhus (och väldigt många andra butiker) är (såklart) designade för att vi ska upptäcka många saker och vilja stanna länge – så att vi ska köpa mer. Till exempel är det inte ovanligt att det finns caféer och restauranger för att vi ska spendera mer tid i varuhus och shoppingcentran. Företagen tjänar pengar på det. Cyniskt? Ja, kanske det. Eller så ”ingår det i paketet”, så att säga. Borde det finnas någon gräns för hur företag får utnyttja vår rädsla, nyfikenhet, lust och strävan efter belöningar, i syfte att sälja mera? Ja, kanske det.

Om jag känner till ”fällorna” kan det vara lättare för mig att låta bli att tokshoppa. Eller också går jag rakt i fällorna ändå. I sådana fall kanske jag borde undvika att åka till varuhus. Men visst, jag förenklar nu.

Jag håller med om att appar, spel och sociala medier blir allt mer sofistikerade. Vi blir mer eller mindre ”lurade” hela tiden, och det ställer ännu högre krav på oss användare. Det är också intressant att fundera över ”när det går för långt” och när/hur de stora socialamedie-jättarna borde ta mer samhällsansvar. Själv har jag funderat en hel del kring detta med ”rekommenderat innehåll” på till exempel YouTube. Alltså att YouTube ger mig förslag på videor baserat på vad jag har kollat på tidigare.

Om jag skulle börja kolla på ”halvextremt” innehåll, så dröjer det inte länge förrän Youtube presenterar ”helextremt” innehåll för mig. Youtube skulle alltså kunna sägas vara en bidragande orsak till att jag på väldigt kort tid skulle kunna utveckla väldigt extrema åsikter. Läs mer här, till exempel: YouTube’s Algorithms Are Radicalizing Youth Faster Than Ever. Detta är ytterligare ett exempel på sådant som jag tycker att många skulle behöva känna till. Både vuxna och barn. Lärare och elever.

Det går att tycka att vissa saker är ”bra”, ”dåligt” eller ”borde förbjudas”. Men så länge de finns måste vi användare – var och en av oss – förhålla oss till det, tänker jag.

Okej, det finns inbyggda funktioner i exempelvis Snapchat som kan göra barn stressade. Så är det. Hur vill vi förhålla oss till det? Visst skulle man kunna lägga sin tid på att lobba på att beklaga sig över detta och/eller lobba för att denna typ av tjänster/funktioner försvinner… så kan man fundera för egen (och sina eventuella barns) del hur man vill förhålla sig till detta faktum.

Det går till exempel att prata med kompisarna och komma överens om att det är okej att INTE svara, även om man har sett. Som förälder (eller lärare) går det också bra att prata om detta med att vara en schysst kompis – både online och offline. Hur är man en bra kompis på Snapchat? Vad är exempel på att vara en mindre bra kompis på Snapchat? Hur skulle det kännas att bli behandlad så? Vad kan jag göra för att inte behandla någon så? Vad skulle jag göra om jag såg att någon annan var oschysst? Värderingar har alltid varit viktigt. Idag är de kanske viktigare än någonsin. Det är också viktigt att aktivera dem även i digitala kanaler. Det är inte bara på skolgårdar och runt matbordet det kan behövas ”regler” eller förhållningssätt. Där kan vi vuxna (föräldrar och lärare) med fördel vara med på ett hörn, tänker jag.

Som förälder försöker jag lära mina barn så mycket som möjligt – inte minst om sådant som jag själv tycker är dåligt. Ja, man blir ”lurad” och ”intvingad i en liten värld”. Harmlösa tangentbords-appar har skumma användarvillkor. Har man otur kan man bli behandlad oschysst – eller råka vara taskig mot någon annan. Alltså är det viktigt att känna till hur appar, spel och sociala medier funkar (och hur det går att förebygga och hantera).

Ovanstående – och mer därtill – tycker jag borde vara självklart att alla barn får lära sig i skolan, med början redan i lågstadiet. Det står egentligen redan i läroplanen att det ska vara så. Jag kommer att fortsätta att skriva läroböcker för grundskolan, för att jag tycker att det behövs :)

Foto: Bildarkiv, Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL


2 kommentarer till “Snapchat – bra, dåligt eller mittemellan?”

  1. Magnus säger:

    Ja, ja, ja! BALANS behöver bli ordet för dagen även här.

    Vi måste skydda barnen i världen, inte ifrån världen/Anne-Marie Körling.

    Dvs lära och träna gynnsamma förhållningssätt till den teknik som finns, istället för att låta oss enbart förfäras eller förföras.

  2. Kreafon säger:

    Precis så :) //Lena

Det är inte längre möjligt att lämna kommentarer på denna bloggpost.

Kontakta Kreafon!

Är du intresserad av konsultation eller utbildning, eller vill veta mer om Kreafons tjänster och böcker? Slå en signal på 031-708 99 25, eller använd formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort. Behöver du support för t.ex Instagram och Facebook ber vi dig att kontakta dessa företag direkt. Tyvärr har vi inte möjlighet att ge support i enskilda ärenden.