Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


digital kompetenssociala medier

Sociala medier, näthat, fake news, psykisk ohälsa… och digital kompetens

söndag, 8 september, 2019

socialamedier

Det sägs att allt fler techexperter misstror sociala medier, och allt fler användare verkar få en mer kritisk inställning till storföretag som Facebook och Google.

Men det finns inget som tyder på att vi använder sociala medier mindre för det, även om SVT skriver att svenskarnas aktivitet på Facebook minskar. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2018 använder vi sociala medier (dvs sammantaget YouTube, Instagram, Snapchat, Twitter, Facebook, Linkedin m.fl) mer än någonsin.

Jag tycker att det är bra att både så kallade experter och vanliga människor blir mer kritiskt inställda till sociala medier. Jag tycker rentav att ännu fler behöver bli ännu mer medvetna om vad det är som faktiskt händer i sociala medier, varför flödet ser ut som det gör och hur man själv påverkar, medvetet eller omedvetet, med likes, kommentarer, delningar, inaktivitet och så vidare.

”Sociala medier blir vad man gör det till” skrev jag redan för tio år sedan i min första bok (Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, Kreafon 2009).

Det där kan sägas ha blivit ännu mer aktuellt idag. För visst har det kommit in mycket ”skräp”. Reklam som man inte vill ha, vassa diskussionstrådar, näthat, fake news, rasism och så vidare…

Den som fortfarande vill ha ett intressant flöde behöver ”se om sitt hus” på ett helt annat sätt än för tio år sedan. Vara mer noga med vilka kanaler man använder, till vad, vem man följer och hur man själv agerar. Jag är inte säker på att denna kunskap finns hos gemene man.

Visst kan man hävda att det är algoritmerna bakom sociala medier som ställer till det. Och visst kan man tycka att jättar som Facebook och YouTube/Google borde ta ett större ansvar. Bland annat överväger Instagram och Facebook att gömma antalet likes, för att skydda användarna från avundsjuka och osund självcensur.

På sistone har det publicerats en rad kritiska artiklar i traditionella nyhetsmedierSå skapas en YouTube-radikal,  Mark Zuckerbergs mentor: ”Facebook – ett hot mot demokratin” och Sociala medier bidrar till ungas psykiska ohälsa för att nämna några. SVT sände nyligen dokumentären Våga vägra sociala medier. Samtidigt visar aktuell forskning att Sociala medier inte påverkar psykisk ohälsa.

Självklart är det bra att traditionella medier granskar sociala medier. Men om jag får gissa finns det en klar övervikt av negativa nyheter om sociala medier de senaste tio åren i nyhetsmedia. Inte så konstigt kanske. Sociala medier är ju ett slags konkurrent om både annonsörer och läsare. Samtidigt är traditionella medier beroende av sociala medier.

Alltså blir de traditionella mediernas ”skräckrubriker” fler och vassare. Så att de ska funka i sociala medier. Skräckrubriker ger ju många klick. Och klick behövs för att locka annonsörer. Klickjournalistik kallas det, och skrämsel och provokation är kryddor som alltid funkar (så länge vi användare går på det).

Sett på det här viset skulle jag säga att även traditionella medier bidrar till sådant som kan sägas vara osund medieanvändning. Algoritmerna i sociala medier och klickvänliga rubriker i traditionella medier handlar egentligen om samma sak – att dra nytta av människors (upprörda) känslor. Det är alltså inte bara i sociala medier vi användare behöver vara medvetna och vaksamma användare.

Men, hur är det egentligen? Är sociala medier bra eller dåligt? Jag tror som sagt fortfarande att sociala medier varken är bra eller dåligt. Det beror på.

Det är förmodligen bra att Facebook, YouTube (Google) och andra sociala medier gör vad de kan för att minska desinformation och näthat. Men det kvarstår ändå att sociala medier blir vad vi människor gör det till.

En del ställer sig frågan om sociala medier få finnas. För mig är det en lika märklig fråga som ”borde alfabetet få finnas”? Med bokstäver går det att skada. Bör man då förbjuda alfabetet eller försöka få användarna att använda bokstäverna på ett lämpligt vis?

Jag tror att vi alla, och samhället, vinner på att så många användare som möjligt har ett medvetet agerande i sociala medier (t.ex själv aktivt väljer/väljer bort i sitt flöde, undviker att sprida desinformation och medvetet undviker hetsande diskussioner). Aktiva val, värderingar och källkritik har blivit väldigt mycket viktigare de senaste åren.

Kort sagt, mycket tyder på att varje användare i sociala medier behöver en högre digital kompetens idag jämfört med för tio år sedan – oavsett om jättarna kommer att utveckla sina tjänster för att försöka minska exempelvis fake news.

Här tror jag att det finns mycket att göra, inte minst inom folkbildningen och för skolan. Det är inte bara äldre som kan hamna i utanförskap, det är mer komplext än så. Till exempel tror jag att många unga skulle behöva en mycket högre digital kompetens än vad de faktiskt har idag, vad gäller bland annat källkritik och informationssökning:

”For young people, the risks of being left behind are buried under the assumption that they are digital natives – that they have supposedly grown up with an innate ability to use digital technology.”

Ur Digital Future, the New Underclass

RELATERAT INNEHÅLL


Skriv en kommentar/fråga

Kommentera gärna! Skriv "anonym" i namnfältet om du vill vara anonym. Din e-post blir inte synlig för andra än bloggens administratörer. Vi förhandsgranskar alla kommentarer, därför kan det ta en stund innan din kommentar blir synlig. Olämpliga kommentarer (kränkningar, spam o.dyl) publiceras inte.

Kontakta Kreafon!

Är du intresserad av konsultation eller utbildning, eller vill veta mer om Kreafons tjänster och böcker? Slå en signal på 031-708 99 25, eller använd formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort. Behöver du support för t.ex Instagram och Facebook ber vi dig att kontakta dessa företag direkt. Tyvärr har vi inte möjlighet att ge support i enskilda ärenden.