Starkare varumärke och smart kommunikation i en digital värld


kommunikation i offentlig sektorsociala medier

Nej, kommunen är inte pajig på YouTube

torsdag, 5 september, 2019

kommunen_youtube

Jag läste en krönika där någon gör sig lustig över kommuners ”pajiga videor” på YouTube. Kontentan av krönikan är att kommuner inte borde göra videor, eftersom ingen ser dem och då är det slöseri med skattemedel. Jag håller inte med.

Framförallt ogillar jag krönikans raljanta ton i kombination med uppenbar okunskap, alternativt medveten ovilja till förståelse för sammanhang och helhet.

Jag råkar sitta på exakta fakta hur det står till med Sveriges kommuner på YouTube, eftersom vi på Kreafon i år gjorde Sveriges första kartläggning någonsin (mig veterligen) av alla kommuners närvaro på YouTube.

Därför kan jag berätta att 92% av Sveriges kommuner har en kommunövergripande youtubekanal. Jag kan också berätta att kommuner använder YouTube på väldigt olika sätt. Vissa visar kommunfullmäktige, medan andra kommuner publicerar informationsfilmer av olika slag. En kommun (bara en, mig veterligen) har en vloggande stadsdirektör.

Fem kommuner hade över 100.000 visningar förra året. Det är ingenting jämfört med PewDiePie och andra storheter, men ändå. Samtidigt vill jag passa på att flika in att ”visningar på YouTube” inte alltid är hela sanningen. Kommuner använder sina videor även i andra sammanhang. Fler kan alltså ha sett filmerna, men inte på YouTube.

När vi mäter antalet prenumeranter i relation till antalet invånare ser vi att små kommuner lyckas väl, precis som på Facebook. Övertorneå, Grästorp, Kalix, Älvsbyn och Bengtsfors toppar den listan.

Listan över antal visningar relaterat till invånarantal toppas även den av många små kommuner: Åsele, Vadstena, Grästorp, Karlstad och Kalix.

Det finns mycket som kommuner kan göra mycket bättre, när det kommer till YouTube. Men många gör redan mycket gott. Som jag ser det är kommuners användning av YouTube i sin linda. Mycket påminner mig om hur kommuner använde Facebook runt 2013 (när vi mätte kommuners användning av Facebook första gången). Man provar sig fram, och det är inte givet att man träffar rätt direkt. Vissa har redan hittat sin grej och märker ett stort värde.

Så, hur mäter man värde och nytta då? Det beror förstås på hur man formulerat syfte och mål. När jag intervjuade stadsdirektören i Uppsala berättade han att syftet är att skapa stolthet över Uppsala kommun och Uppsala som plats. Men också att vara synlig som ledare, och inspirera och vara ett stöd för chefer och ledare i organisationen. Responsen har varit positiv, från både medarbetare och politiker.

Trots att vi i Kreafons rapport gör kvantitativa mätningar tror jag inte att enbart kvantitativa mått ger hela svaret. Antal prenumeranter och visningar säger inte allt.

Kommuners videor har generellt sett inte många visningar (jämfört med många företag och youtubers), men de kan göra stor nytta ändå. Till exempel har film på flera håll visat sig vara ett bra sätt att kommunicera med personer som av olika anledningar har svårt att ta till sig skriven text. Videor och YouTube är också ett försök att nå de unga, nu och framöver. Många av dessa användare har ju YouTube som förstahandsval, före Google, när de söker information.

Att kommuner använder sig av flera olika kommunikationskanaler i strävan efter att nå så brett som möjligt tycker jag är sunt. Förr kunde de flesta kommuninvånare nås via lokaltidningen. Idag är det inte så. Att kommunen har en ambition att nå ut till allmänheten skulle jag inte kalla slöseri. Tvärtom. Att informera, kommunicera och vara transparent – gentemot alla – är en del av kommunens uppdrag.

Generellt sett, med den förkunskap jag har, skulle jag inte kalla kommuners närvaro på YouTube för ”pajiga videor” och ”slöseri med skattemedel”. Däremot kan många kommuner utveckla sin närvaro och aktivitet på YouTube, i syfte att skapa värdefulla kanaler för kommunens invånare, företagare och besökare. Visst finns det utvecklingspotential!

Jag är övertygad om att vi kommer att få se exempel på det de kommande åren, precis som vi har gjort på Facebook. YouTube är en viktig kommunikationskanal för användare som inte finns på Facebook och/eller för människor som av olika anledningar föredrar rörlig media. Så är det redan, och mycket talar för att YouTube kommer att bli en ännu viktigare kanal framöver.

Läs mer: All statistik över kommuner på YouTube och andra sociala medier återfinns i rapporten Attraktiv region & kommun 2019. Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





digital kommunikation & digital marknadsföringföreläsning, kurs, utbildningsociala medier

”Nu äntligen börjar jag förstå sociala medier på riktigt!”

måndag, 2 september, 2019

workshop_socialamedier_marstrand

workshop_socialamedier_4

workshop_socialamedier_1

workshop_socialamedier_etwinning

workshop_socialamedier_3

workshop_socialamedier_2

”Jag har lyssnat på så många som pratar om sociala medier. Det ska alltid verka så stort och överväldigande, och flummigt. Du gjorde det så enkelt och konkret. Nu äntligen börjar jag förstå sociala medier på riktigt! Jag har lärt mig jättemycket idag.”

Ord som värmer! Precis så vill jag att det ska vara. Som föreläsare och workshopledare vill jag göra svårt enkelt – och användbart :)

Häromveckan hade jag äran att få föreläsa för och workshoppa med ett gäng ”skolmänniskor” (lärare och skolutvecklare från olika kommuner). Och inte vilka som helst – de nordiska ambassadörerna för eTwinning.

eTwinning är en gemensam samarbetsyta och digital plattform för skolor i Europa. Tänk vad bra om ännu fler elever i Sverige, och Norden, fick ta del av detta! Det vänder sig både till förskola, grundskola och gymnasium. Är du lärare och nyfiken kan du läsa mer om eTwinning i Sverige här.

Varje år anordnas en konferens för alla ambassadörer i Norden. I år var det Sveriges tur och vi höll till på Marstrand. Bohuslän i augusti är ju alltid trevligt! :)

Min föreläsning och workshop handlade om sociala medier. Närmare bestämt möjligheter till mer spridning, med hjälp av bland annat Facebook och Instagram. Hur kommunicera för att ännu fler huvudmän, skolor och lärare ska få kännedom om och vilja arbeta med eTwinning?

Det blev en riktigt kul dag! Extra roligt att så många kom fram efteråt. Nästan så att jag blir mallig av allt beröm ;)

Ett par kommentarer värmde extra mycket:

”Jättebra! Så många hos oss som skulle behöva höra detta!”

”Du la det på precis rätt nivå och jättebra med alla övningar. Det här har verkligen fått oss att tänka till. Tack!”

Stort tack till alla engagerade deltagare och proffsiga arrangörer!

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





arbetsgivarvarumärke & employer brandingkommunikation i offentlig sektor

Varumärket i offentlig sektor – bra eller dåligt?

måndag, 26 augusti, 2019

kommunen_varumarket

När jag arbetar med och föreläser om varumärkesfrågor använder jag mig ofta av synonymer, som till exempel förtroende och anseende.

Förtroende och anseende är något man förtjänar – inte något man själv kan hitta på eller fuska sig till (åtminstone inte i längden). Varumärket är något som formas i människors medvetande, baserat på vad man gör och kommunicerar – men också vad andra säger om en.

Under veckan som gick har jag läst en del missförstånd och negativ kritik vad gäller varumärket i offentlig sektor. I synnerhet vad gäller employer branding i offentlig sektor. En del av kritiken är befogad, men trist nog blev ord från den här bloggen förvrängda när de togs ur sitt sammanhang. Därav dessa rader.

Visst är allt som rör varumärke ett brokigt område. Men om jag pratar för mig, och Kreafon, så skulle jag säga:

  • Professionell varumärkesutveckling idag är inte detsamma som ”reklamkampanjer”. Snarare handlar det om organisationsutveckling, verksamhetsutveckling, strategisk kommunikation och faktisk handling. Att göra och säga saker som ökar förtroende och anseende. För att, som organisation, kunna göra det behöver man ofta arbeta med organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap för att skapa förutsättningar för motiverade medarbetare som trivs (tillitsbaserad styrning).
  • Agerande och kommunikation måste gå hand i hand! Utlovar en arbetsgivare ”bästa arbetsmiljön” så måste denne också visa – i handling – att man verkar för att det ska vara så. I annat fall faller kommunikationen platt. I värsta fall försvagas varumärket (förtroendet) när medarbetarna upplever det som tomma ord.
  • ”Varumärkesutveckling” är inte per automatik sammankopplat med ”new public management” (NPM). I vissa fall (borde vara alla, enligt mig) är det rent av tvärtom. Till exempel när en organisation arbetar med förändringar med sikte på en mer tillitsbaserad styrning, för både medarbetares och invånares skull.
  • Ibland blir det fel. Det kan bero på olika förväntningar och förkunskaper hos både beställare och utförare. Och, som sagt, det finns flera olika synsätt på detta med varumärke och employer branding i offentliga verksamheter. Personligen tror jag på att utveckla kompetensen (hos ledning, tjänstemän men också politiker) vad gäller upphandlingsförfarande, arbetsmetoder och genomförande. Jag tror också att leverantörer på ett ännu tydligare sätt kan beskriva synsätt, metoder och sin inriktning (strategisk, visuell, kommunikativ, operativ etc) och på så sätt göra det lättare för beställaren att välja lämpligt alternativ.

    Dessutom behövs – hos både beställare och utförare – en ödmjukhet inför hur svårt det faktiskt är att nå fram – fullt ut – i den egna organisationen och skapa förutsättning för förändringar. Därför, enligt mig, bör modernt varumärkesarbete till största delen bestå av internt arbete (inte extern reklamkommunikation) – till exempel internkommunikation, ledarskap och medarbetarskap i alla led.

Mer om detta finns att läsa i min bok Kommunen & varumärket (som är relevant även för regioner) för den som är nyfiken. I rapporten Attraktiv region & kommun finns också mer att läsa.

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL





digital kompetensdigitalisering

Nu börjar det!

måndag, 19 augusti, 2019

baggebetti

sok_och_finn_larobok

När skolan har börjat känns det som att terminen börjat på riktigt. (Ja, även om jag är över fyrtio så lever jag fortfarande livet i terminer… Ändå en fin indelning av året tycker jag :)

Själv började jag måndagen och veckan med en rivstart. En workshop satte fart på tankeverksamheten!

Denna termin är det rekordmånga elever i lågstadiet som kommer att använda min bok Sök & Finn som lärobok – en sådan ära! Det känns fantastiskt roligt. Dels, så klart, för att det är min bok och för att det tog en del idé, tanke- och produktionstimmar att ta sig från idé till bok. Men framför allt för att jag tycker att innehållet är så otroligt viktigt av flera anledningar.

”Medie- och informationskunnighet” och ”digital kompetens” är inget enskilt ämne i skolan. Istället finns det omnämnt på flera olika ställen i läroplanen, bland annat under ämnet svenska, bild och samhällskunskap/so.

Det är viktigt att, redan på lågstadiet, få lära sig grunderna i informationssökning och källkritik, tycker jag. Det anser även många forskare. UNESCO menar till och med att det är en mänsklig rättighet att få lära sig att söka, värdera och granska information (jag håller med dem, i förlängningen handlar det ju om demokrati och varje individs förmåga att verka i ett digitaliserat samhälle).

Därför håller jag tummarna för att så många som möjligt av eleverna i svensk grundskola verkligen får lära sig grunderna i informationssökning, källkritik och annat som vårt digitaliserade samhälle kräver.

Tyvärr verkar det fortfarande vara på tok för många elever som inte får relevant undervisning i detta, trots det som står i läroplanen (= anledningen till att jag gör läromedel). Det verkar bero på tidsbrist, men också att det inte är helt självklart för en lärare att undervisa i det här.

För hur ska man, som lärare, veta vad som är viktigt? Vad och hur lära ut? Kan inte alla googla, det är väl inte svårt, eller?

Nej, forskning visar att barn inte kan lära sig på egen hand (hör av dig till mig om du vill ha länkar).  Precis som när man lär sig läsa, skriva och räkna behöver man få lära sig stegvis.

För att underlätta för alla lärare och inspirera till olika användningsområden har jag gjort en lärarhandledning till elevboken.

Om du är lärare, rektor eller annan representant för skola som vill bli bättre på att öka elevernas digitala kompetens Hör av dig! Jag ger gärna råd på vägen.

Med detta sagt ser jag fram emot en härlig terminsstart och vecka!

Foto: Lena Leigert

RELATERAT INNEHÅLL





digital kundserviceföreläsning, kurs, utbildninginternkommunikationvarumärke & strategisk kommunikation

Veckan som gick

fredag, 16 augusti, 2019

hiss

Jo jag vet. Selfies är inte min bästa gren. Men alla borde få börja morgonen i en tokorange hiss. En klart upplyftande start på dagen!

Än så länge är hissen orange (det finns en knallgrön också), men det är mycket som förändras i den stora renovering som pågår här i huset. Häromveckan, efter semestern, höll jag på att inte hitta till vårt kontor (!). Allt ser väldigt annorlunda ut och när alla skyltar är borta är det lite klurigt att orientera sig.

Veckan har varit bra. Augusti känns på många sätt känns mer som uppstart och nystart än vad januari gör. Projekt ska sättas igång och idéer poppar upp efter semestern.

Härlig känsla att äntligen få bläddra i rapporten Attraktiv region & kommun. Och jättekul att boken Kommentarer i sociala medier är slut – igen. Eller ja, inte att den är slut, men att få trycka fler. Håll ut, snart finns den att köpa igen :)

Nästa vecka smygstartar ”föreläsarsäsongen”. Jag ser fram emot höstens workshops, utbildningar och föreläsningar! I höst ska jag bland annat till Dalarna, Stockholm och Småland. Varumärke, internkommunikation, sociala medier, kundservice och annat intressant står på schemat.

Men först ett par veckor ”bara” i Göteborg. Och innan dess lite helg!

Foto: Kreafon

RELATERAT INNEHÅLL